Min vana trogen läste jag Metro på väg till jobbet idag. Mot bättre vetande läste jag även insändarna, trots att det endast brukar resultera i förhöjt blodtryck och buttra muttranden som får personen på grannsätet att diskret byta plats någonstans i närheten av domkyrkan. En bra start på dagen med andra ord!
Man kan ju tycka att Metro borde tillämpa någon form av screeningprocess i ett rent folkhälsoavseende.
…hursomhelst…
En mycket bestämd K. Krantz hävdade i en färgsprakande insändare att en vegetarisk livsstil minsann inte är hållbar i längden. Att recitera alla dumheter som står skulle bara få upp blodtrycket igen, så jag nöjer mig med att klistra in inlägget i sin helhet och snabbt kommentera på de värsta tankevurporna.
Det är ju väldigt behjärtansvärt att K Krantz är sÃ¥ mÃ¥n om ”vÃ¥r enda jord” som ”det storskaliga spannmÃ¥lsjordbruket systematiskt förgriper sig pÃ¥”. Vad denne Krantz inte har tänkt pÃ¥ är att kött kommer ifrÃ¥n nÃ¥got som kallas ”djur” och att dessa organismer, precis som människan, faktiskt ocksÃ¥ behöver äta nÃ¥got.
Kött, som ju är sÃ¥ gott, är i själva muskler frÃ¥n de där djuren jag snackade om nyss (här gäller det att vara pedagogisk sÃ¥ att det inte gÃ¥r för fort), och det är faktiskt sÃ¥ illa att deras diet till viss del bestÃ¥r av just det där hemska spannmÃ¥let som förgriper sig sÃ¥ pÃ¥ vÃ¥r enda jord. Detta är ju väldigt olyckligt, och inte blir det bättre av att de djuren (främst kossorna) som betar gräs (som vi människor inte äter. Eller ja, spannmÃ¥l är ju faktiskt ocksÃ¥ gräs, men ni fattar nog vad jag menar) tar upp en herrejössesmassa plats, som annars skulle kunna användas till annat – att odla spannmÃ¥l eller soja pÃ¥ kanske?
Om vi tittar på några fina diagram från OECD/FAOs Agricultural Outlook så kanske det blir tydligare vad jag menar:
Kolla stapeln längst ner, den visar hur mycket av den totala produktionen spannmål som används för mat (blått, inte så mycket va?), djurmat (gult, jääääklar vad mycket va?), biobränslen (rött) och övrigt (grått).
Och inte ens är det så fint ordnat att allt som djuren äter blir till kött i slutändan. Nope, det mesta av det som djuren stoppar i sig blir till värmeenergi, som ju tyvärr inte är ätbart. Det krävs en herrejössesmassa spannmål för att vi ska få smaska på en 150-grammare från Sibylla. Om vi kikar lite på en fin bild från Wirsenius et al. (2010) så ser vi att de är ganska dåliga på att omvandla vad de äter till 150-grammare:
Med andra ord så går 99% av all energi (t.ex. spannmål) som en kossa stoppar i sig till spillo och kan inte bli 150-grammare.
Som jämförelse sÃ¥ kan vi kolla pÃ¥ en annan sak som man kan äta, hmm… jo, t.ex. spannmÃ¥l! Där är förlusterna istället …vänta nu, kan detta verkligen stämma… jo, faktiskt 0% – vi äter det ju faktiskt direkt, utan att lÃ¥ta det passera genom en ko först.
Och nu till det där med all mark som kossorna tar upp. Japp, det är ganska mycket. Om man slår ihop all yta som används för produktion av det där hemska spannmålet som kossorna ska mumsa på och den yta där kossor vandrar fritt och betar (som vi inte kan odla saker på), så blir det 80% av all jordbruksmark, globalt sett (Steinfeldt et al. 2006 in Wirsenius et al. 2010).
Och sÃ¥ avslutningsvis (nu när K. Krantz borde hänga med i begreppen) – om vi skulle ändra vÃ¥ra matvanor, hur mycket mark skulle vi kunna spara fram till 2030, enligt Wirsenius et al. (2010)?
Jupp, verkar ju vara en hel del.
Capice?
-
Referenser:
Wirsenius, S., Azar, C., Berndes, G., 2010. How much land is needed for global food production under scenarios of dietary changes and livestock productivity increases in 2030?. Agricultural Systems 103, pp. 621-638.
Steinfeld, H., Gerber, P., Wassenaar, T., Castel, V., Rosales, M., de Haan, C., 2006. Livestock’s Long Shadow: Environmental Issues and Options. Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome.
-
p.s. Jag är inte vegetarian, men jag skulle vilja vara det. d.s.
