X

Vi efterlyser en bredare debatt om klimatkompensation

Radioprogrammet Kalibers granskning av Arlas klimatkompensation har belyst en intressant och växande företeelse i dagens samhälle - frivillig klimatkompensation. Tyvärr så har både de journalistiska reportagen och den efterföljande debatten fokuserat allt för mycket på ett enskilt projekt, utan att diskutera klimatkompensation ur ett bredare perspektiv.

Att klimatkompensera handlar i grunden om att kompensera för sin klimatpåverkan genom att betala för att skapa motsvarande klimatnytta någon annanstans. Klimatnyttan skapas genom projekt och åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären eller undviker framtida utsläpp, exempelvis etablering av hållbart skogsjordbruk, finansiering av förnybar energiteknik och köp av utsläppsrätter. Ibland rör det sig om enskilda konsumenter som kompenserar för exempelvis en flygresa, men det kan också vara företag som väljer att kompensera för sin verksamhet eller en specifik produkt. Det är det sistnämnda fallet som den senaste tidens debatt handlat om, och mer specifikt Arlas klimatkompensation av sina ekologiska mejeriprodukter genom projekt för hållbart skogsjordbruk i Afrika.

Kalibers granskning har helt fokuserat på det specifika projekt som Arla använder för att klimatkompensera sina produkter. De ifrågasätter om projektet överhuvudtaget skapar någon klimatnytta och antyder dessutom att det kan leda till ökad fattigdom. Diskussionen blir snabbt tekniskt invecklad och det är svårt för en utomstående att bedöma om Kalibers kritik är välgrundad eller överdriven. Både konsultbolaget U&We, som anlitats av Arla, och oberoende aktörer, däribland vi på Ekologistas (här och här), framför hård kritik mot den journalistiska metod som använts och de resonemang som förs fram.

Oavsett Kalibers metoder och resonemang är det önskvärt att de projekt som ligger till grund för klimatkompensation granskas. Det är däremot problematiskt att reportagen och debatten fokuseras så starkt på ett enskilt projekt, utan att sätta klimatkompensation som företeelse i ett större perspektiv som ger en helhetsbild av dess konsekvenser för hållbar utveckling.

Frivillig klimatkompensation har tre huvudsakliga effekter sett ur ett hållbarhetsperspektiv (när det gäller klimatkompensation som en del av nationella och internationella politiska överenskommelser är emellertid bilden betydligt mer komplex):

  1. Den skapar direkt klimatnytta genom de projekt och åtgärder som klimatkompensationen grundas på. Dessutom skapas fördelar för miljö och samhälle i de utvecklingsländer som projekten oftast bedrivs i, exempelvis genom ökad biologisk mångfald, investeringar i infrastruktur och nya arbetstillfällen.
  2. Den påverkar företag som väljer att klimatkompensera för sin verksamhets eller sina produkters klimatpåverkan. De har ofta genomgått en lång process som bland annat involverar att beskriva och motivera satsningen för interna beslutsfattare, göra analyser av klimatpåverkan och lära känna olika alternativ för klimatkompensation. Detta arbete leder till att hållbarhetsfrågorna kommer upp på dagordningen och till att medvetenheten och kunskapen om klimatpåverkan ökar. Men det finns samtidigt en risk för att klimatkompensation används som täckmantel för att slippa minska verksamhetens klimatpåverkan, eller för att avleda uppmärksamheten från eventuella andra negativa miljö- och samhällseffekter.
  3. Den påverkar konsumenter som klimatkompenserar för delar av sin konsumtion, exempelvis en flygresa, eller köper produkter som är klimatkompenserade, som i fallet med Arlas ekologiska mejeriprodukter. De påminns om klimatfrågan och får i vissa fall information hur stor klimatpåverkan olika produkter och tjänster har. Det leder till ökad medvetenhet och kunskap som förhoppningsvis driver fram fler klimatsmarta val. Men samtidigt finns det en risk för att klimatkompensation blir ett sätt att stilla ett dåligt samvete, vilket kan göra det lättare att i nästa steg "unna" sig konsumtion med hög klimatpåverkan. Även sett ur ett större perspektiv kan själva begreppet klimatkompensation skapa intrycket av att klimatfrågan kan lösas utan några direkta uppoffringar eller beteendeförändringar.

Att klimatkompensation som tjänst skapar direkt klimatnytta är det nog ingen som ifrågasätter, även om vissa projekt och åtgärder är mer effektiva än andra. När det gäller dess påverkan på företag och konsumenter krävs emellertid en mer långtgående analys, eftersom de indirekta effekterna både kan driva och motverka hållbar utveckling. Det är sannolikt att vissa koncept för klimatkompensation har mer positiva effekter än andra, beroende på bland annat budskapets utformning. Att dessa aspekter i stort sett utelämnas ur debatten är anmärkningsvärt.

Vi är övertygade om att frivillig klimatkompensation är en företeelse med positiva påverkan på miljö och samhälle, men samtidigt efterlyser vi en bredare debatt om hur den påverkar företag och konsumenter. Det tror vi skulle höja klimatkompensationens anseende och säkerställa att den driver hållbar utveckling i så stor utsträckning som möjligt.

Publicerad den 17 december, 2012 av Johnn Andersson under kategori(er) Blogg, Klimat(frågor), Miljöpolitik, samt under etikett(er), , , , .

Visa modereringspolicyn