X

Till Eskil Erlandsson: Du borde minska köttkonsumtionen, inte öka den!

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) hade ett möte igår med Sveriges grisproducenters ordförande Ingemar Olsson. I dagens i Hallandsekot kommenterade Hans Carlsson (ordförande för Hallands grisföretagare) mötet som han såg som en framgång. Framgången, från Hans perspektiv, är att regeringen planerar att införa ett stöd till svenska grisbönder om 1000 kr per sugga och år. Skälet till att införa detta stöd uppges vara att de svenska grisbönderna har det svårt på marknaden och måste få stöd för att kunna hålla jämna steg med sina utländska konkurrenter.

Lyssna till Hallandsekot här:

Vad är det för fel att stödja svensk grisproduktion?

Som alla vet bidrar köttkonsumtion till utsläpp av växthusgaser. Eftersom köttkonsumtionen bidrar till utsläpp av växthusgaser borde det vara ett politiskt, såväl som personligt mål att minska köttkonsumtionen. Dessutom finns det goda hälsoskäl till att minska köttkonsumtionen, då vi helt enkelt äter för mycket kött per dag för att det ska vara hälsosamt.

Det föreslagna stödet motverkar denna ambition, då det bidrar till att hålla priserna på griskött på en såpass låg nivå att det blir alldeles för billigt att köpa kött. Eftersom vi lever i ett köttnormativt samhälle (det normala är att äta kött, att äta vegetariskt är det onormala) så innebär det att om det är billigt att köpa kött, så köper folk kött. Gärna mycket kött.

I intervjun nämner Hans Carlsson vad som händer med priset på kött ifall ett stöd införs:

Det allra bästa vore om vi får betalt för våra produkter av charkföretag och handel. Marknaden rättar sig efter alla stöd så det är svårt att säga att vi ska ha si och så mycket från staten.

Hans helt rätt i det. Marknaden rättar sig direkt efter nya stöd, vilket innebär att ett stöd till de svenska bönderna med all sannolikhet sänker priset något på det svenska köttet, då aktörerna på marknaden vet att bönderna ändå får tillräckligt betalt.

Det här är fel sätt att stödja en bransch samtidigt som man vill verka för att minska Sveriges totala utsläpp!

Vad ska Eskil Erlandsson göra istället?

För att få till en förändring i en mer positiv riktning (dvs lägre köttkonsumtion), så borde politikerna höja priset på kött istället för att sänka det.

Ett sätt att höja priset på kött är att införa en CO2-skatt på kött. Som vi diskuterat tidigare här på Ekologistas, föreslog Stefan Wirsenius och Fredrik Hedenus en sådan skatt tidigare i år. En skatt på 60 öre/kg CO2-ekvivalenter skulle ge upphov till en skatt på omkring 17 kr/kg nötkött vilket skulle bidra till att minska nötköttskonsumtionen med 14 %. Samma CO2-skatt skulle lägga på 4,50 kr per kilo fläskkött (räknat med 7,5 kg CO2-ekvivalenter/kg griskött), men dess påverkan på konsumtionen skulle förmodligen bli något lägre än skattens påverkan på nötköttet.

Köttskatteavdrag

För att att minska utsläppen från köttkonsumtionen och samtidigt värna om de svenska bönderna skulle Eskil Erlandsson kunna införa ett "köttskatteavdrag" som premierar svenskt kött kontra utländskt kött. Detta "köttskatteavdrag" skulle göra det möjlight för svenska bönder som betalar skatt i Sverige att göra avdrag för den skatt som betalas in av konsumenterna då de betalar CO2-skatt för köttet i butiken.

Det betyder att de svenska konsumenterna betalar skatt för att köpa kött, men det är sedan köttproducenterna som får dra av skatten för det. Man skulle till och med kunna slänga in lite villkor för skatteavdraget och säga till bönderna att de måste kravmärka sin produktion för att få tillbaka på skatten, men det kanske är lite överkurs.

Utländska köttproducenter ska inte kunna göra detta "köttskatteavdrag", vilket på ett enkelt sätt främjar de svenska bönderna relativt utländska bönder. Detta skulle resultera i ett högre pris på allt kött, men de svenska bönderna skulle ändå få tillbaka på skatten och på detta sätt klara sin ekonomi. Dyrare kött skulle dessutom minska baskonsumtionen av kött och premiera att konsumenterna köper svenskt kött de (färre) tillfällen de köper kött, vilket i sin tur gynnar de svenska bönderna ännu mer.

Lite siffror!

För att verkligen övertyga om att skatten är ett bättre alternativ än stödet tar jag hjälp av lite siffror.

Stöd till grisproducenter

Stödet skulle ge en grisbonde 1000 kr/sugga, vilket innebär 40 kr/slaktsvin.

Stödet skulle ge en grisbonde 45 öre/kg griskött (baserat på 88 kg kött/gris i medel).

Skatt på CO2 från köttproduktion

Skatten skulle motsvara 9900 kr/sugga, vilket motsvarar 396 kr/slaktsvin.

Skatten skulle kosta konsumenterna 4,50 kr/kg griskött.

Slutsats

Eskil Erlandssons förslag till ett stöd om 1000 kr per sugga skulle kosta staten omkring 118 miljoner kronor.

En skatt på 4,50 kr/kg griskött skulle ge staten 1,18 miljarder kr i skatteintäkter (baserat på den svenska köttproduktionen 2010) som kan användas till andra miljöförbättrande åtgärder. Ett köttskatteavdrag skulle också kunna införas som i sin tur kunde betala ut 118 miljoner kr till de svenska bönderna och ändå ha mer än 1 miljard kvar att användas till andra ändamål.

Eskil Erlandssons stöd tar pengar från andra områden där staten kan ha större påverkan på att minska utsläppen. En skatt skulle istället minska köttkonsumtionen, samtidigt som konsumenterna skulle bidra med mer än 1 miljard kr till statskassan som kan läggas på att främja miljövänlig teknik.

---

Uppdatering 2011-08-26: Även Supermiljöbloggen och Alliansfritt Sverige har tagit upp nyheten.

Uppdatering 2011-08-31: Borås Tidning tar upp grisstödet idag.

Publicerad den 23 augusti, 2011 av Andreas Hanning under kategori(er) Blogg, Mat, Miljöpolitik, Övriga miljöfrågor, samt under etikett(er), , , , , .

Visa modereringspolicyn