X

Ny Teknik visar hur svårt det är att ändra värderingar

Ny Tekniks chefredaktör, Norbert Andersson, tar upp en mycket viktig fråga i sin ledare i dagens Ny Teknik. Han anser att det är fel fokus i klimatdebatten då politikerna låter utsläppen inom jordbruk och matproduktion fortsätta att öka:

[...] inom ett område låter politikerna utsläppen av klimatförstörande gaser bara fortsätta att utvecklas, nämligen jordbruket. Tillika med hjälp av enorma subventioner.

Han nämner också hur viktigt det är att vi alla gör något åt köttkonsumtionen, då den har ökat enormt de senaste 20 åren:

Det kvittar om vi så släcker alla lampor och skrotar alla våra bilar - så länge köttproduktionen fortsätter som i dag kommer utsläppen av klimatpåverkande gaser att öka. De senaste 20 åren har köttkonsumtionen i Sverige stigit med 50 procent, och i tidigare u-länder ökar den ännu snabbare.

Det är mycket viktigt att Ny Teknik tar upp detta ämne och sätter fokus på det. Men, det jag tänkte belysa i artikeln är inte det faktum att Norbert har helt rätt i sin ledare. Jag tänkte istället visa att även då Norbert har rätt är det fortfarande extremt svårt att göra sig av med värderingar som samlats under ett helt liv i den köttnormativa värld vi lever i. I ledaren kommenterar han hur familjen Lindell, som deltagit i projektet One Tonne Life, var tvungna att ändra sina matvanor för att leva klimatsmart:

Men för att nå samma mål på matens område tvingades de till ensidig vegankost.

Ensidig vegankost. I den här meningen lägger Norbert in en mycket tydlig värdering i hur han uppfattar vegankost. En viss kost kan tyckas vara ensidig, men det är i såna fall ur ett subjektivt perspektiv. Då vi lever i ett köttnormativt samhälle förstärker en kommentar om "ensidig" vegankost att den kosten är konstig och onormal på något sätt. Hur ofta hör vi till exempel uttrycket "ensidig köttkost"? Idag är det normalt med kött med potatis ena dagen och kött med pasta den andra dagen. För att krydda till det lite går det att också börja dagen med kött på mackan. Är inte det ensidigt?

Okej, det kanske är köttbullar den ena dagen, köttkorv den andra och oxfilé den tredje, men det är fortfarande kött. Den "ensidiga" vegankosten kan som proteinkälla ha bönbiff den ena dagen, falafel (kikärtor) den andra dagen och tofu den tredje. Det är inget ensidigt med vegankost. Det är bara ett annat sätt att tänka och agera. Så även om Norbert pekar ut vad som måste göras, så lägger han in värderingen att det kommer bli väldigt jobbigt att göra det, då man måste byta till en av honom uppfattad, "ensidig" kost.

Problemet ligger här i värderingen av en kosthållning som är vegetarisk eller vegansk. Så länge vi får informationen att vi måste äta vegetariskt eller veganskt, men samtidigt får höra att det är ensidigt eller jobbigt eller svårt, så kommer det bli riktigt svårt för folk av orka ändra sina vanor.

Vad behöver vi då göra för att öka möjligheterna att välja vegetarisk eller vegansk kost? Ett enkelt sätt är att införa köttskatt, eller enklare sagt, koldioxidskatt på matprodukter. Stefan Wirsenius och Fredrik Hedenus på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers har visat att en koldioxidskatt på 60 €/ton CO2 skulle sänka köttkonsumtionen med 15 %.

En koldioxidskatt på matprodukter skulle höja priset på kött (särskilt nötkött) mycket, medan bönor, linser m.m. skulle påverkas mycket lite. Kopplat till en sänkning av matmomsen skulle vegetariska alternativ bli billigare än idag på bekostnad av kött- och animalieprodukter.

Den svenska koldioxidskatten på fossila bränslen är idag omkring 1 kr/kg CO2. I Ny Teknik nämner Fredrik Hedenus att ett kilo nötkött släpper ut 28 kg CO2-ekvivalenter. Ifall vi skulle lägga på den svenska koldioxidskatten på ett kilo nötfärs skulle det ge en extrakostnad på 28 kr/kg kött.

Det intressanta med en köttskatt är att den skulle påverka köpbeteenden när det kommer till kött på samma sätt som alkoholskatten påverkar alkoholkonsumtionen. Alkoholskatten är enbart beroende på alkoholhalten, vilket gör att skatten blir en mycket större del i priset för ett billigt vin än för ett dyrt vin. Skälet till detta är att alkoholskatten har ett folkhälsoperspektiv där den ska bidra till att minska slentriandrickandet, då det är dyrt att köpa billigt vin ofta men att köpa vin någon enstaka gång blir en överkomlig affär. På samma sätt skulle en köttskatt minska slentrianätandet av kött, då det skulle bli dyrt och onödigt att äta kött hela tiden. Att välja kött någon gång då och då skulle, likt vinexemplet, bli en överkomlig affär.

Men så länge vi har politiker som inte vågar göra något åt detta så kommer de nog fortsätta ignorera matens påverkan på klimatet. Det blir heller inte lättare av att våra politiska företrädare tycker att barnen bestämt måste få sina köttbullar. För några år sedan sa ju landsbygdsminister Eskil Erlandsson:

-Vi har en stor påverkan av nötkreaturen på klimatet, det vet vi. Men om du talar om en köttskatt säger jag nej, vi ska inte straffbeskatta barnens köttbullar.

Publicerad den 22 juni, 2011 av Andreas Hanning under kategori(er) Blogg, Klimat(frågor), Miljöpolitik, samt under etikett(er), , , , , , , , , , .

Visa modereringspolicyn



Kontakta oss

Tipsa oss om nåt? Eller vill du ha vår hjälp?

Kontakta oss

Kontakta oss via formuläret, eller maila till info@ekologistas.se. Du kan även följa oss via: