X

Här är bakgrunden till FOI:s klimatskeptiska kommunpolitiker

Igår fick vi en sensationsnyhet av DN i form av att ”Kommunpolitikerna tvivlar på klimathotet”. De sa att

Sex av tio svenska kommun- politiker och chefer är klimatskeptiker. En av tio förnekar dessutom den globala uppvärmningen helt.

De sa också att

totalt 70 procent av de svarande tvivlar starkt på klimatförändringen

Självklart blev det ramaskri runt om på nätet. Man kunde läsa om det på facebook, twitter och diverse bloggar. Efter ett tag så började det även dyka upp i andra medier, så som Expressen, Aftonbladet, SR, SvD, LT och MA.

Bakgrunden till det hela var att DN hade fått tag på en förhandsversion av en rapport från FOI, som undersökt hur svenska kommunpolitiker och -chefer ser på klimatförändringen, klimatanpassningen och behovet av klimatinformation. Märk väl att detta innebär långt mycket mer än att sätta in folk i olika fack om klimatskeptiker, -förnekare eller annat. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är faktiskt intresserade av försvar mot andra typer av hot än enbart krig. Vädrets makter utgör också ett hot.

Global uppvärmning är ett säkerhetsproblem för Sverige, det måste alla ta på allvar, anser hon [Annika Carlsson-Kanyama, FOI]. Det handlar till exempel om att planera för översvämningar.

Efter att rapporten kom ut till allmänheten så har jag haft möjlighet att kolla igenom den och som många misstänkte så kan man ta siffrorna om antalet klimatskeptiker med en nypa salt. Det handlar helt enkelt om hur man definierar en ”klimatskeptiker”. Personligen så anser jag att för att klassas som skeptiker så måste man ha någon form av skeptiskt tänkande, men nu är det inte min definition det handlar om utan FOI:s. De delade in de svarande i tre kategorier: ”klimatövertygade” (30 procent), ”osäkra” (61 procent) och ”klimatförnekare” (9 procent), utifrån hur de svarade på tre påståenden

  • Det finns inget tvivel om att klimatet förändras.
  • Jag tror att det sker en klimatförändring.
  • Människan påverkar klimatet i betydande omfattning.

De svarande fick ange vad de tyckte om dessa påståenden efter en femgradig skala (1 = instämmer inte alls, 5 = instämmer helt). De som svarade 5 på alla tre påståendena klassades som ”klimatövertygade”, de som hade ett medelvärde lägre än 3 klassades som ”klimatförnekare” och de som hade ett medelvärde mellan 3 och 5 klassades som ”osäkra”.

Dessa siffror valde alltså DN att tolka som att ”totalt 70 procent av de svarande tvivlar starkt på klimatförändringen”, vilket de har fått ta en del skit för. FOI och Annika Carlsson-Kanyama har också fått ta en del skit för att de valde att sätta gränserna just där de är.

Jag håller med om att DN har skapat sensationsnyheter genom att feltolka resultaten och framförallt genom att fokusera på något annat än vad som egentligen var viktigt i rapporten. Jag håller inte riktigt med om att ”FOI trollar fram klimatskeptiker”, eftersom ordet ”skeptiker” (i någon form) inte används i deras rapport. Istället används termen ”osäker” vilket (enligt min definition) inte är samma sak. Dessutom skriver FOI själva i rapporten att det inte är vanligare med klimatförnekelse bland kommunala beslutsfattare jämfört med hur allmänheten ser på saken (baserat på en Sifo-undersökning från 2011).

Så vad var det som var viktigt i rapporten då?

Om man struntar i exakt var man sätter gränsen mellan osäker, övertygad och förnekare, så finns det viktiga lärdomar att dra från rapporten. Det handlar framförallt om hur de olika grupperna tänker när det gäller klimatanpassning och klimatinformation. Klimatanpassning ger ju ett starkare försvar mot vädrets makter.

Ju mer övertygad man är om att klimatförändringen finns, desto mer verkar man vara beredd att göra för att anpassa sig.

Vi finner också att kommunala chefer och politiker i stort inte tar klimatförändringen på mindre allvar än den svenska allmänheten när det gäller världen som helhet, men att de ser mindre allvarligt än allmänheten på utmaningarna för Sverige och ännu mindre allvarligt på utmaningarna för kommunen. Detta mönster är detsamma för både klimatförnekare och klimatövertygade.

Resultaten ger anledning till begrundan och frågor, inte minst med tanke på att framgångsrik klimatanpassning på kommunal nivå är oerhört viktig för samhället. Att så många som 70 % av cheferna och politikerna inte är helt övertygade om att klimatet förändras i en tid när de ledande forskarna är eniga om detta, leder troligen till att anpassningsarbetet försenas.

Det finns mycket mer att hämta från den här studien, så om ni är intresserade av att veta mer så finns rapporten att ladda ner. Det finns också en grundlig genomgång gjord av Magnus Westerstrand, om ni vill se vad någon annan än jag har skrivit om rapporten.

En fråga jag ställer mig efter att ha läst den här rapporten är: Hur stor är risken att någon kommun står utan skydd mot översvämning (eller annat) på grund av att vissa kommunpolitiker är rädda för att klassas som ”klimatalarmister”?

Uppdatering 2012-05-11: Vetenskapsradion har nu också tagit upp ämnet i en sändning där Annika Carlsson-Kanyama, FOI, och Olle Häggström, skribent på Uppsalainitiativet och professor i matematisk statistik på Chalemers, får komma till tals.

Publicerad den 8 maj, 2012 av Henric Lassesson under kategori(er) Blogg, Klimat(frågor), Mest lästa, Miljöpolitik, samt under etikett(er), , , , , .

Visa modereringspolicyn



Kontakta oss

Tipsa oss om nåt? Eller vill du ha vår hjälp?

Kontakta oss

Kontakta oss via formuläret, eller maila till info@ekologistas.se. Du kan även följa oss via: