X

Biogas i Kina: skit till profit – eller bara skrytbyggen?

Kina har som mål att energisektorn ska vara till 15 % förnybar år 2020, vilket innebär massiva investeringar i sol-, vind- och bioenergi. För biogas, som jag gör mitt examensarbete om, innebär det en produktionsökning från 7 miljarder till 44 miljarder kubikmeter under perioden 2005-2020. Den installerade effekten el från biogas ska uppgå till 3 GW.

Målet är uppsatt som volym biogas producerad och är därför svårtolkat eftersom biogas inte är en standardiserad produkt. Mikroorganismer över hela världen har inte gått samman och bestämt sig för hur många procent metan, koldioxid och andra gaser som biogas ska innehålla, utan metanmängden, och därmed energiinnehållet, varierar kraftigt beroende på vilka råvaror som används och under vilka förhållanden produktionen sker. Exakt vad som menas med 44 miljarder kubikmeter i mängder av energi är det därför ingen som vet, men det borde i alla fall kunna tolkas som en ökning med mer än sex gånger 2005 års produktion.

Jag håller just nu på att avsluta mitt examensarbete som bäst kan liknas vid en marknadsundersökning för biogas i Kina. I Kina har regeringen sedan länge subventionerat bygget av biogasreaktorer, vilket har lett till att det idag finns över 30 miljoner reaktorer i Kina. Detta kan jämföras med Sveriges dryga 200. Det låter fint det - 30 miljoner reaktorer. Problemet är bara att ingen vet hur många av dem som överhuvudtaget producerar någon biogas. Majoriteten utgörs av små hushållsreaktorer med en volym om ca 12 kubikmeter, som en bonde kan mata med gödsel och i gengäld få ut lite biogas för hushållsbehov. Sådana reaktorer är bra som gödselhanteringsmetod, för att öka tillgängligheten av kväve och minska avrinningen av näringsämnen till vattendrag, och minskar även behovet av att använda ved för uppvärmning och matlagning, vilket t.ex. bidrar till en bättre lokalmiljö genom minskade partikelutsläpp.

Det är framförallt potentialen att minska övergödning genom att behandla gödsel anaerobiskt (utan tillgång till syre), som har lett till att myndigheterna erbjudit investeringsbidrag för biogasreaktorer. Internationella biogasprojekt i landet har även kunnat räknas som CDM-projekt och därmed genererat utsläppskrediter pga undvikna växthusgasutsläpp. Ett exempel på det senare är en anläggning i Inre Mongoliet som ersatt en öppen lagun för gödselhantering. Denna biogasreaktor behandlar ca 300 ton gödsel per dag och beräknas av FN minska utsläppen av växthusgaser med 17000 ton CO2-ekvivalenter per år.

Eftersom det framförallt är gödselhantering som varit drivande bakom byggandet av biogasreaktorer i Kina, har just själva biogasproduktionen länge setts som en bonus. Därför är det fortfarande få anläggningar som är kopplade till gasnätet, genererar elektricitet, producerar uppgraderad biogas eller fordonsgas. Att produktionen inte står i fokus gör också att verkningsgraden i anläggningarna är låg; runt hälften av verkningsgraden i svenska biogasreaktorer. Att istället subventionera slutprodukterna - el, gas, biogödsel eller fordonsgas - skulle ge incitament att sköta processen väl. El från solceller får feed-in tariffer i Kina på ca 1 RMB/kWh (ca. 1.1 SEK/kWh), vilket är betydligt mer än el från kolkraft. Detta har fött den boom av solel vi ser i Kina. Motsvarande system för biogas skulle göra det lönsamt att göra rätt, och därmed leda till rejält minskade metanutsläpp.

De hushållsreaktorer som jag har besökt i Kina är en del av ett pågående projekt för att minska övergödningen i en viktig vattenreservoar. Jag antar att de hör till de bättre omskötta i Kina eftersom det ständigt är forskare där för att övervaka projektet. Temperaturen i reaktorn är en viktig parameter eftersom de bakterier som producerar metangasen är beroende av att ha det varmt och gott. Därför kan processen ha problem vintertid. Enligt projektets kinesiske ledare är detta ett problem endast under den kallaste vintermånaden - då står processen stilla och ingen biogas produceras. När jag själv besökte projektet på plats visade det sig dock att det snarare handlade om fyra månader utan någon biogasproduktion. Forskningsledarnas optimism producerar tyvärr ganska lite metan.

Att Kina satsar på förnybart är det inget snack om. Frågan är vilken effekt satsningen egentligen får och hur mycket som bara är "skrytbyggen". En utvärdering av ett förgasningsprojekt som utförts på den kinesiska landsbygden visade att bara 1 av 7 reaktorer var i drift 10 år efter projektet. Ofta handlar det om att regeringen skjuter till pengar primärt för att få upp kapaciteten - för att få fina siffror - och att själva driften är sekundär, vilket leder till att underhållet eftersätts och projekten inte sköts ordentligt. Detta är något att tänka på i klimatförhandlingarna när Kina viftar med siffror om utsläppsminskningar. En biogasreaktor som inte producerar användningsbar biogas, eller som helt enkelt facklar metanen, orsakar minst lika stora växthusgasutsläpp som om gödslet hade legat kvar på backen.

Biogas är ett fantastiskt sätt att omvandla skit till profit, att samtidigt lösa ett problem och skapa en resurs. Biogas kan bli en viktig komponent i Kinas energisystem, men detta kräver att biogasen ges samma förutsättningar som solenergin. Att subventionera slutprodukten är ett måste för att bönderna i Kina ska intressera sig för att sköta om sina biogasreaktorer och för att reaktorerna inte bara ska bli en fin siffra i klimatförhandlingarna.

 

(red: OE)

Publicerad den 23 maj, 2012 av Alexander Olsson under kategori(er) Bioenergi, Blogg, Förnybart, Globalt, Miljöpolitik, samt under etikett(er), , , , , , .

Visa modereringspolicyn