X

Nej Miljöaktuellt, växthuseffekten är inte en dyr ”affär” för vattenkraften!

Återigen så har jag snubblat in på en artikel från Miljöaktuellt som gör mig lite extra fundersam, nämligen en med rubriken ”Växthuseffekten dyr affär för vattenkraften”.

Rubriken får det att verka som om det är vattenkraften som har ”köpt” växthuseffekten. Så är ju givetvis inte fallet. Istället är det ju så att det kommer att bli dyrt att anpassa sig till de klimatförändringar som kommer, med förändringar i nederbörd osv. Det är ju faktiskt inte helt konstigt om vattenkraft, vindkraft och andra tekniker som förlitar sig på vädret, drabbas av en klimatförändring, dvs. en långvarig förändring av vädret. Då det gäller kärnkraft, fossilkraft och andra tekniker som förlitar sig på termisk energi (vilket även inkluderar biomassa), så är det framförallt temperaturen på kylvattnet (eller luften) som påverkar. En högre temperatur på kylvattnet, p.g.a. global uppvärmning, gör att de tappar i effekt.

Men hur mycket pengar är det egentligen som vi snackar om här? Och hur kommer det att påverka den svenska vattenkraften? Ja, det var ett par frågor som dök upp i min skalle då jag läste artikeln. Nyfiken som jag är så letade jag reda på rapporten som uppgifterna kom ifrån från början.

Mycket riktigt som jag hade på känn så kommer klimatförändringarna antagligen inte ha så negativa effekter på den svenska vattenkraften. I de scenarier som läggs fram i rapporten så kommer det nämligen att regna mer i Östersjöområdet i framtiden, samtidigt som det regnar mindre i Medelhavsområdet. En ökning (minskning) i nederbörd innebär en lika stor ökning (minskning) i tillgänglig energi för vattenkraften. Det är ju inte 100% korrekt, men det är i alla fall vad som antas i rapporten.

Som en sammanfattning kan vi läsa följande i stycket 5.4.11 Summary renewable energy sources - Hydropower generation

With increasing temperature and changing weather patterns, the potential hydroelectric generation is expected to grow in northern countries (by more than 25 percent by 2050 and up to 30 percent by the 2070s) and to decline in southern ones (by around 25 percent by 2050 and up to 50 percent by the 2070s). Therefore, electricity generators in the Mediterranean need to focus on possible impacts and ways to mitigate them.

Det är alltså, ur ett EU-perspektiv, vattenkraften i Medelhavsområdet som kommer att kosta pengar, inte i den norra Europa.

Kostnaderna är redovisade i tabellerna 23 och 24 på sidorna 100 och 105 i rapporten. De beräknade kostnaderna för vattenkraften för att anpassa sig till klimatförändringarna år 2080 är totalt 1610 miljoner euro, varav 1356 är pga. minskade regnmängder i Medelhavstrakten och -628 (obs negativ kostnad) är pga. ökade regnmängder i Östersjötrakten. Resterande kostnader är pga. något minskade regnmängder i Mellaneuropa och anpassning till en ökad risk för översvämningar i hela Europa. Den totala kostnaden för kärnkraft är 1856 miljoner och för fossilkraft 3461 miljoner. De siffror som redovisades av Miljöaktuellt (20,6 miljarder för vattenkraft, 6,6 miljarder för kärnkraft och 8,8 miljarder för fossil kraft) är de totala kostnaderna dividerat med varje energislags andel av EU’s elproduktion år 2050. Eftersom vattenkraften förväntas vara ca 8 % av EU’s elproduktion år 2050 så blir denna siffra 1610/0,08=20600, dvs 20,6 miljarder. Så det vi kan läsa i Miljöaktuellt

Vattenkraftsföretagen måste investera 20,6 miljarder euro fram till 2050 för att säkra sin produktion

gäller alltså endast om vi, rent hypotetiskt, fick 100 % av Europas el från vattenkraft år 2050, och att all den vattenkraften var fördelad på samma sätt som om den täcker 8 % av elproduktionen.

I Miljöaktuellts artikel så får jag uppfattningen att det är en dålig affär att investera i vattenkraft, pga klimatförändringarna, men då jag läser rapporten så får jag en annan uppfattning. T.ex. går det att läsa följande

  • Existing hydropower dams can also contribute to flood risk management. This should be recognised in flood risk assessment and management;
  • Dams and reservoirs, if properly planned and managed, can be considered as an important part of integrated water management schemes under climate change conditions. Such dams are subject to operation licenses. The WFD requires that such permitting regimes of impoundments are regularly reviewed;
  • Storage power plants have an important effect in reducing local floods, but run-of-river power plants can also have a positive effect, especially on small and medium flood events. The way the water flows are regulated in such rivers should take potential changed flood patterns into account, ensuring flood risk decreases rather than increases.

Det verkar alltså som om vattenkraften kan hjälpa oss med mer än bara elförsörjning. Vi kan kanske även få skydd mot några av de negativa effekter som kan komma från klimatförändingarna. Det är kanske inte så dumt att ha kvar vattenkraften ändå?

Som ni kanske kommer ihåg så undrade jag hur mycket pengar det egentligen kommer att handla om för vattenkraften. Uppenbarligen så räknas det med att den svenska vattenkraften kommer att gå plus på klimatförändringarna, men EU-27 i helhet kommer att dras med en del kostnader, totalt 1610 miljoner euro. För att förstå hur mycket det egentligen innebär så kan vi ju slå ut det på den el som genereras av vattenkraft. Enligt de scenarier som används i rapporten så genererar vattenkraften i EU-27 ungefär 375 TWh per år och verkar ligga ganska konstant fram till 2050. Det innebär att det i så fall kommer att produceras 15000 TWh el från vattenkraft fram till 2050 (40 år). Om vi slår ut kostnaden (1610 miljoner euro) på dessa 15000 TWh så blir det en genomsnittlig kostnad på ca 0,1 öre per kWh, om vi antar att en euro är värd ca 10 kr. Jag skulle inte vilja uttrycka det som att det är en ”dyr affär för vattenkraften”. Med tanke på att vattenkraften är så pass billig i produktion som den är och att vi har andra kraftkällor som ligger på marginalen, och därför sätter priset, så tror jag att vattenkraftbolagen har råd att satsa 0,1 öre/kWh utan några som helst problem. Vi kommer inte heller att känna av det på vår elräkning.

Återigen har vi alltså en artikel där just de ”intressantaste” bitarna tagit fram ur en rapport varpå de har återberättats på ett otydligt sätt så att det är svårt att förstå sammanhanget. Jag förstår inte varför de gör så här.

Publicerad den 22 april, 2011 av Henric Lassesson under kategori(er) Blogg, Förnybart, Klimat(frågor), Vattenkraft, samt under etikett(er), , , , , .

Visa modereringspolicyn