X

Kaliber bemöter kritik

Söndagen 25/11 sände Kaliber i P1 ett program där de hade granskat ett projekt på den frivilliga marknaden för klimatkompensation. I programmet lyftes det fram negativ kritik om ett projekt som Arla engagerat sig i för att klimatkompensera sina ekologiska produkter, nämligen klimatkompensation genom trädplantering i Mocamique. Fokus låg på det faktum att man inte riktigt kan garantera att träden kommer att fånga upp den koldioxid som utlovas, bl.a. pga risker med brand och avverkning. Tyvärr gav detta ett resultat i form av att många lyssnare uppfattade detta som att Arlas klimatkompensation bara är en bluff. Vi på Ekologistas hävdar istället att frivillig klimatkompensation genom trädplantering är något positivt, som borde uppmuntras, då det även ger andra positiva effekter än bara koldioxiduppfångning - vilket ni kan läsa mer om i vårt förra inlägg.

Det var inte bara vi som kritiserade Kaliber för deras program. Konsultbyrån U&We, som säljer tjänsten till Arla, gick ut med ett pressmedelande som bl.a. anklagade SR för att ha gjort sig "skyldig till osaklighet". Denna kritik har nu bemötts av Kaliber.

För att sammanfatta det som skrivits av oss alla så verkar vi alla vara överens om att det finns osäkerheter i hur mycket koldioxid som verkligen kommer att fångas upp av ett trädplantage, pga osäkerheter i hur länge träden verkligen kommer att stå och huruvida nya träd kommer att nyplanteras efter det att de första har avverkats. Detta ser vi på Ekologistas inte som något konstigt, utan snarare som en anledning till förbättring.

Vi verkar också vara överens om att sådana här projekt ger mer nytta än bara koldioxidinbindning. De kan bidra till kunskapsöverföring om uthålligt markbruk, en förbättrad levnadsstandard bland bönderna samt att upprätthålla eller skapa andra ekosystemtjänster, vilka kan vara väldigt värdefulla på en lokal nivå.

Eftersom det här är frivilliga åtaganden som vi pratar om så måste man ju ändå jämföra med att inte göra någonting alls. Att sannolikt göra nytta är faktiskt bättre än att garanterat inte göra någon nytta. Vi ger därför en eloge till alla företag som frivilligt väljer att klimatkompensera.

_____

För er som vill veta mer om hur projektet går till så kommer här ett citat från U&We:s pressmedelande.

Fakta om Plan Vivo

Projektet som Arla stödjer är certifierat i enlighet med Plan Vivo. Grunden lades redan 1995 när det första Plan Vivo-projektet i Mexiko, ett av de absoluta pionjärprojekten, beskrevs i vetenskapliga artiklar. Det var två år innan Kyotoprotokollet kom till stånd som genom sin ”flexibla mekanism” CDM gjorde klimatkompensation stort. Inom CDM var det av olika anledningar svårt att få igenom skogsprojekt, men Plan Vivo gjorde det tidigt möjligt att få med näringslivet i att både plantera och bevara skogar, vilket är angeläget i en tid då avskogning står för nära en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser.

Företag och enskilda kan kompensera, dvs balansera, utsläpp av koldioxid genom att köpa in verifierade och certifierade Plan Vivo utsläppsenheter. För att mäta hur mycket kol som träd lagrar används konventionella skogsvetenskapliga mätmetoder. Plan Vivo är unikt på så sätt att projekten sker i samarbete med lokala samhällen och småbrukare i utvecklingsländer vars behov styr projektens utformning. Det är inte fråga om storskaliga planteringar av snabbväxande arter såsom eukalyptus som tränger undan lokalbefolkningen. Istället planteras inhemska trädarter som småbrukaren behöver, det kan handla om timmer, fruktträd och arter lämpliga för ved eller möbler.

Hur kan man då få småbrukare, som av tradition använder svedjejordbruk, att sköta träden? Hur kan man veta att de får stå kvar? Plan Vivo bygger på att ersätta bönderna på ett affärsmässigt sätt allteftersom träden växer och binder koldioxid. På så vis blir bönderna leverantörer/exportörer av klimatnytta och de får betalt under förutsättning att de levererar. Utifrån erfarenhet har betalningsperioden satts till mellan sju och tio år. Därefter har träden vuxit sig så stora att böndernas inte vill eller har något ekonomiskt incitament att hugga ner dem, eftersom träden om de får fortsätta att växa representerar ett värde som vida överstiger den ersättning de hittills fått. Man får till stånd en beteendeförändring där man ser sitt bästa i ett längre perspektiv.

Träden konkurrerar inte med matproduktion, vilket vore totalt ohållbart i länderna där Plan Vivo-projekt finns. Därför planteras träd enligt agroforestrymetoder, vilket betyder att träd och andra grödor samsas på samma yta, vilket ger en diversifiering och ökar jordens totala avkastning. Att träd också är viktiga i jordbruket beror på att de ger skugga, vindskydd, skyddar mot erosion, binder vatten och kan fixera luftens kväve och därmed ge mer näringsrik jord.

Publicerad den 27 november, 2012 av Redaktionen under kategori(er) Blogg, Klimat(frågor), samt under etikett(er), , , , , , .

Visa modereringspolicyn