X

Faktafel om klimatkompensation i SVT Aktuellt

Under söndagens Aktuellt, som sändes klockan 21.00 den 24 februari, uppmärksammades svenskarna resvanor och vilken påverkan det allt populärare charterresandet till länder som Thailand har på klimatet.

Vi tycker att det är bra att flygets klimatpåverkan uppmärksammas och att information sprids om det pris som klimat och miljö får betala för våra solsemestrar. De jämförelser som under programmet gjordes med bland annat köttkonsumtion och lågenergilampor är viktiga för att öka förståelsen för hur påverkan från olika typer av konsumtion förhåller sig till varandra.

Så långt allt gott. Men tyvärr så lämnade både fakta och resonemang en hel del övrigt att önska. Aktuellt fokuserade på att kritisera klimatkompensation genom att konsultera och referera till Professor Michael Tjernström som är verksam inom ämnet meteorologi. Det är ett ämne som är mycket relevant för många aspekter av klimatfrågan, dock inte för klimatkompensation genom trädplantering, vilket en rad konstiga påståenden visar på. Dessutom hade inslaget en generellt negativ underton och tog inte alls upp några av de fördelar som klimatkompensation kan medföra, något som vi skrivit om tidigare. Nedan går vi igenom några av de felaktiga påståendena.

Svenskarnas privatkonsumtion ger årligen upphov till 8 ton koldioxidutsläpp

Det är inte korrekt, då siffran 8 ton refererar till de koldioxidutsläpp som varje år sker inom Sveriges gränser. Man tillämpar ett så kallat produktionsperspektiv som inte räknar med de koldioxidutsläpp som sker i andra länder, när exempelvis varor som importeras och konsumeras i Sverige framställs och transporteras. När svenskarnas privatkonsumtions genomsnittliga utsläpp beräknas måste istället ett konsumtionsperspektiv tillämpas, vilket leder till en betydligt högre siffra, cirka 11 ton.

 

Ekologistas hade tyvärr gjort en lite för snabb analys av Aktuellts påstående på denna punkt, som vid närmre granskning visade sig vara korrekt. Det är emellertid viktigt att hålla isär produktions- och konsumtionsperspektiv när länders och konsumenters klimatavtryck diskuteras, något som inte är helt lätt.

Det tar 10-20 år för träden att suga upp den koldioxid som släpps ut under några timmar

Jo, det är givetvis sant, men att klimatkompensera handlar inte enbart om att köpa ett visst antal träd, i alla fall inte om tjänsten förmedlas av seriösa aktörer, utan om att möjliggöra specifika projekt för förändrad markanvändning. Dylika projekt utformas inom ramarna för ett certifieringssystem och klimatnyttan beräknas utifrån fastlagda certifieringskriterier. Därefter utvärderas projektet och granskas löpande av oberoende tredjepartsaktörer. Klimatkompensation handlar med andra ord oftast inte enbart om att betala för trädplantering, utan om att ge bönder i fattiga länder möjlighet att försörja sig genom att bruka mark på sätt som har en mer gynnsam påverkan på både klimat och lokal miljö. Trädplantering är ofta en komponent i ett sådant brukande.

Det blir ändå koldioxid på längre sikt eftersom träden sedermera förbränns

Visst dör träd efter ett tag, på ett eller annat sätt. Men även här är perspektivet alldeles för snävt. Klimatnyttan beräknas genom att utvärdera hur mycket kol som i genomsnitt kommer att finnas bundet över tid, givet den nya markanvändningen och jämfört med nuläget eller ett troligt framtidsscenario. Man förutsätter med andra ord inte att träd lever för alltid, utan att den förändrade markanvändningen blir bestående. Det är en viktig skillnad.

Det går inte att klimatkompensera

Nja, det beror helt och hållet på vad man faktiskt menar med klimatkompensation. Om klimatkompensation är att betala för en åtgärd som skapar klimatnytta motsvarande den skada som ens utsläpp gett upphov till, så tycker vi att Aktuellt har fel. Alla metoder och projekt för klimatkompensation är inte perfekta, osäkerheten är betydande och det existerar oseriösa aktörer, men så fungerar de flesta marknader. De befintliga certifieringssystemen tar hänsyn till detta så långt det går och bygger bland annat in betydande marginaler i beräkningarna, just för att den som klimatkompenserar ska få valuta för pengarna. Om klimatkompensation istället innebär att man köpt sig fri och inte behöver ta ansvar för sin konsumtion, bara man kompenserar för den, så håller vi med Aktuellt. Klimatkompensation är ingen lösning på den globala klimatutmaningen, men kan, rätt använd, fungera som ett viktigt verktyg i omställningen mot ett hållbart samhälle. En förutsättning är emellertid att konsumenter, företag och nationer fortsätter att minska sina utsläpp, samtidigt som de kompenserar för utsläppen som ändå sker.

Att Aktuellt uppmärksammar klimatfrågan är mycket välkommet. Medias begränsade intresse för att belysa, beskriva och debattera denna ödesfråga är en av de stora utmaningarna i kampen för ett hållbart samhälle. Men reportagen måste vara oberoende  och bygga på relevanta vetenskapliga resonemang, framförallt i en allmännyttig kanal som SVT. Vi uppmanar därför Aktuellt att konsultera en bredare grupp forskare och experter nästa gång klimatfrågan uppmärksammas.

Publicerad den 26 februari, 2013 av Johnn Andersson under kategori(er) Blogg, Klimat(frågor), samt under etikett(er), , , , .

Visa modereringspolicyn