En sista kommentar om LCHF och dess klimatpåverkan

Publicerat den 24 januari, 2012 av Oskar Englund

Väldigt roligt att se att så många läste mitt inlägg om miljö- och klimataspekterna av LCHF-dieten. Det är uppenbart att det här är ett ämne som engagerar människor och det har återspeglats av de många kommentarer som jag har fått genom olika kanaler. Det här inlägget är ämnat att svara på några av de kommentarer som jag har fått. Efter detta inlägg kommer jag förmodligen att gå under jorden ett tag då jag behöver lägga full fokus på att skriva klart en vetenskaplig artikel, så räkna inte med några fler bidrag till debatten från min sida på ett tag.

LCHF innebär inte att man äter mer kött

Nej, LCHF behöver inte betyda att man äter mer kött. Däremot lever vi som bekant i ett köttnormativt samhälle där en ökad köttkonsumtion för de allra flesta människor är en normal respons på de rekommendationer som ges om ett ökat fett- och proteinintag på bekostnad av kolhydrater. En ökad konsumtion av animaliska produkter bör däremot vara en odiskutabel respons. LCHF.se skriver: ”De för människan nyttiga fetterna kommer nästan uteslutande från djurriket. Animaliska fetter är emellertid inte lika enkla att framställa som vegetabiliska och ger därför inte heller lika stor vinst för matindustrin.” De skriver på fler ställen att animaliska fetter alltid är att föredra framför vegetabiliska. Man får dessutom äta ganska gedigna volymer ”ovanjordsgrönsaker” eller fettkanter för att kompensera för den energi som man med en mer konventionell diet får i sig via bröd, pasta, potatis, ris etc. Med detta som bakgrund hävdar jag bestämt att LCHF i de allra flesta fall leder till en ökad konsumtion av animaliska produkter och i väldigt många fall även till en ökad köttkonsumtion (kött = nöt, fläsk, fågel, fisk).

Säger jag med detta att man inte bör följa LCHF? Nope, jag struntar högaktningsfullt i vad ni följer för diet. Mitt inlägg i debatten är syftat till att hjälpa er att bättre förstå miljö- och klimateffekterna av olika tillämpningar. Med den här kunskapen kanske vissa struntar i att följa LCHF, vissa kanske tillämpar den annorlunda (minskar på nötköttet t.ex) och vissa bryr sig väl inte alls.

Om jag i någon form av försoningsgest ska framhäva något bra med dieten så kan jag ju berömma att man uppmanar till en minskat intag av godis och läsk.

Vilka spannmål eller bönor är det man kan äta direkt? Sojabönor t.e.x ska ju kokas i två timmar innan man äter dem. Ni verkar ha glömt att räkna med, rensning, preparering, transport, förpackning och tillagning som tillkommer om människor ska äta det odlade istället.

Vad jag kan utläsa av källorna så räknar man med miljöpåverkan av spannmål och bönor som om de var djurfoder. Man räknar inte med att de processas, fraktas, paketeras och tillagas mycket mycket mer om de ska vara människomat.

• Sojabönor som människoföda direkt: Skörda, rensa, preparera, transportera, förpacka och koka i två timmar.
• Sojabönor som människoföda via en ko: Skörda, rensa, processa till kraftfoder, transportera, ta hand om kon tills den är slaktfärdig, slakta, stycka, förpacka och stoppa in i ugnen i 45 minuter på 150 grader (glöm inte att steka stekyta först, annars blir det torrt).

Nej, vi glömmer inte så triviala saker. Cederberg et al. (2009, enligt förra inlägget) tar följande i beaktande:

”The calculated GHG emissions include primary production (at the farm‐gate), transports to and processes at food industry and finally, transport to retail which was assumed to be in Stockholm. The sum of emissions from these subsystems is called the product ́s Carbon Footprint, CF. GHG emissions from primary production of meat, milk and eggs in the Swedish agriculture were deeply analysed and reported in SIK‐report no 793, (Cederberg et al., 2009a)”

Sen verkar ni räkna kolgaser som kommer ut ur djur som att djuren skulle tillföra kol till kretsloppet, men djuren cirkulerar ju bara kol som redan finns i kretsloppet. Är idrott och motion på samma sätt miljöskadligt eftersom det ökar mängden koldioxid som kommer ut ur människorna?

Jag tycker att jag tydligt beskrev i inlägget på vilket sätt som köttproduktion orsakar växthusgasutsläpp och klimatpåverkan. Men ok – om man enbart cirkulerar kol som ingår i det naturliga kretsloppet så blir det ingen negativ klimatpåverkan. Detta förutsätter dock två saker: (i) att man inte minskar naturens möjlighet att binda kolet igen (avskogning och minskad kolinbindning i mark orsakar t.ex. en ökad koncentration koldioxid i atmosfären) och (ii) att kolet inte emitteras i en mindre ”fördelaktig” form än vad det hade gjort annars (biomassa som bryts ned naturligt omvandlas till koldioxid medan samma biomassa delvis omvandlas till metan (starkare växthusgas) när den äts av en ko). Vid produktion av syntetiska gödningsmedel (konstgödsel), transporter, processande etc. etc. används dock fossil energi. Dessutom släpps stora mängder dikväveoxid (lustgas) ut vid jordbruk och djurhållning, vilket är en mycket stark växthusgas (som inte innehåller kol). Se flödesschemat i figuren nedan (Cederberg et al. 2009, enligt förra inlägget):

När ni räknar nötköttets miljöpåverkan så räknar ni enligt texten allt som kommer ut ur kon och inget av det som kommer in i kon. Med samma logik är det alltså mer miljöskadligt att köra etanolbil än att köra bensinbil eftersom etanolbilen ger ifrån sig mer koldioxid än bensinbilen. Det är också med samma logik mer miljöskadligt att värma upp sitt hus med ved än att värma upp det med olja.

Se ovanstående förklaringar… Men för att skriva lite mer på temat så orsakar Europeisk (inte svensk) etanolproduktion t.ex. växhusgasutsläpp genom att fossil energi används till processvärme. Sedan har vi ju som sagt utsläpp från jordbruk, transporter och markomvandling därtill. Sammantaget varierar växthusgasutsläppen från biobränslen ganska mycket beroende på t.ex. råvara (vilken gröda man använder), processen (fossil energi eller bioenergi som processvärme) och vilken mark man tar i anspråk (avskogning kontra befintlig jordbruksmark eller degraderad betesmark). För mer info om biodrivmedel, se gärna Europakommissionens sprillans nya rapport EU Biofuels Baseline 2008, som jag för övrigt är en av huvudförfattarna till.

Jag lärde mig om kolets naturliga kretslopp i ÅK6, så det är ju inte så komplicerat. Varför är det då så komplicerat att förklara varför man inte ska ta hänsyn till det när det gäller köttdjur?

Problemet var nog att du lärde dig om det naturliga kretsloppet i åk6 – om man sedan inte lär sig mer så känns det mycket riktigt ganska okomplicerat. Jag hoppas att jag med det här och det förra inlägget kan ha bidragit till att fördjupa dina kunskaper lite grann. Om du vill lära dig mer om någonting som relaterar till hur världen och naturen fungerar så rekommenderar jag med glädje lite litteratur. Jag har många intressanta böcker i bokhyllan att tipsa om.

Hur har ni räknat på markbristen?

Snabb räkneövning: Om vi tittar på ett land som Brasilien (där man kan naturbeta året om och där den över året sett större primära produktionen skulle kunna vägas upp av att de förmodligen skulle kunna intensifiera produktionen med 50%) så betar det där en ko per hektar. I Sverige har vi i dagsläget 1 500 000 kor och om alla dessa skulle beta fritt (så att även mjölkproduktionen skulle vara från naturbete) så skulle vi behöva 1,5 Mha betesmark. 2009 hade vi totalt 436 kha betesmark, dvs. bara 29% av vad som skulle behövas. Även om vårt naturbete skulle vara dubbelt så intensivt (2 kor per hektar) skulle vi behöva 750 kha, drygt 70% mer mark än vad som används idag. Och då har jag bara räknat på vad vi själva producerar; vi importerar ju faktiskt 46% av köttet som konsumeras i Sverige. Notera att detta är en snabb överslagsräkning och siffrorna bör tas med en nypa salt.

Förresten, var hittar ni de här korna som äter i huvudsak spannmål och sojamjöl?? Stabelfödan för både mjölk- och köttdjur är ju ensilage. Köttdjur betar så länge det finns något grönt att äta och får mycket lite kraftfoder.

Jag skrev faktiskt att ”djurfoder består i huvudsak av spannmål och sojamjöl”. Där hade jag kunnat vara tydligare och skriva kraftfoder, samt att nötkreatur också ges grovfoder, alltså hö och ensilage (fermenterade vallväxter). Gris och fågel föds dock upp enbart på kraftfoder (om jag inte minns fel). Vallväxter odlas ofta som en del i växtföljden och är kvävefixerande, vilket innebär att man kan återföra kväve (och kol) till marken genom att plöja ned det (vilket är speciellt viktigt i ekologiskt jordbruk). Vanligast är dock att man använder det till betesmark eller ensilering. Man bör ge minst 35% grovfoder (hö, ensilage) och såväl SLU som KRAV rekommenderar 40% kraftfoder till växande eller mjölkproducerande djur. I vissa fall en högre andel.

 

p.s. Blev tipsad om den här artikeln i DN, angående hur mycket kött som kan vara lämpligt att äta. Kan dock inte på något sätt uttala mig om den, då hälsoaspekterna som bekant inte är mitt område. Kan kanske vara intressant för vissa dock. d.s.

 

Uppdatering 2012-02-01: Idag har DN skrivit mycket om LCHF vilket kan läsas här, här, här, här och här.

Väldigt roligt att se att så många läste mitt inlägg om miljö- och klimataspekterna av LCHF-dieten. Det är uppenbart att det här är ett ämne som engagerar människor och det...

Dölj modereringspolicyn

Visa modereringspolicyn