Kärnkraftens komplexitet är en av dess största svagheter

Publicerat den 19 september, 2011 av Andreas Hanning

När framtidens energiförsörjning diskuteras är det viktigt att tänka på en sak: energikällornas komplexitet.

Ju mer komplexa system som krävs för att utvinna energin ur en viss energikälla, desto större är sannolikheten att det finns dolda fel i det systemet. Som motsats kan vi tänka oss en energikälla som kräver relativt enkla system för att utvinna energi. Dessa enkla system har lägre sannolikhet för att dolda fel ska finnas.

Jag hade helt missat denna nyhet, men då det är ett tag sedan Fukushima är tydligen inte tidningarna lika intresserade av att skriva om kärnkraft längre (SR skriver om det, likaså Hallandsposten. SvD skriver en superkort notis om det. Ny Teknik skriver också om det.). Nyheten gäller att den 11 september togs Ringhals 3 ur drift för att, som Vattenfall själva skriver:

[...] Bakgrunden är att vi vid inspektioner hittat oönskade föremål i sprinklersystemet på både Ringhals 2 och 4. Det handlar om material som använts vid installationer i systemen, men inte avlägsnats därifrån.

De har alltså hittat något i sprinklersystemet i två av de fyra reaktorerna. Det är ju alltid bra att de tar hårt på säkerheten och tar det säkra före det osäkra och inspekterar Ringhals 3 (som är av samma typ som tvåan och fyran).

Nu till det lite jobbiga i nyheten. Citatet ”material som använts vid installationer i systemen, men som inte avlägsnats därifrån” kan ju betyda olika saker baserat på vad det är för system. I fallet med den svenska kärnkraften, så kan det betyda saker som ingen märkt sen den dagen då systemet installerades och det kan innebära en väldigt lång tid, vilket verkar vara fallet här. I onsdagens Hallandsposten står det

Det var i slutet av augusti som Ringhals upptäckte att det fanns rester i sprinklersystemet i reaktor 2 [...] Skräpet som hittats i reaktor 2 och 4 har troligen legat i sprinklersystemen sedan slutet av 1980-talet när säkerhetsfilter installerades.

Sedan slutet av 1980-talet. Det är alltså minst 21 år sedan. Det har alltså legat skräp i sprinklersystemet i åtminstone två reaktorer i minst 21 år!

I SR:s artikel kan vi läsa att

Att skräpet har påverkat hur mycket vatten som skulle spruta ut är säkert, men hur mycket de har satt igen spåren vet man ännu inte. Varje reaktor har flera sprinklersystem för att ett ska kunna slås ut. [...] – Det är två kretsar på grund av att det kan bli fel på en. Där har man i så fall minskat marginalen om det är ytterligare fel i och med att man har degraderat kapaciteten, säger Per-Olof Hägg.

Om de nu inte sett att det ligger skräp i ett av de två systemen på åtminstone 20 år, hur stor tillit borde man då sätta till de andra systemet?

Åter till problemet med komplexiteten i utvinningen av energi från olika källor. Nu hittades ju det här felet, men det är enkelt att förstå att det fortfarande finns ett stort antal ytterligare fel som fortfarande inte har hittats. De bara sitter där och väntar på den dagen då något går snett. Är det så vi vill producera vår el?

Dock är det kanske inte komplexiteten i sig som är problemet. Även vindkraftverk är i sig någorlunda komplexa, om än inte lika komplexa som ett kärnkraftverk. Ett solkraftverk som värmer upp salt för att producera el nästan dygnet runt är däremot också riktigt komplext. Detta betyder att även dessa kraftkällor kan drabbas av haverier baserade på att de är komplexa. Den stora skillnaden mellan dessa system är att varken vindkraftverken eller solkraftverken är radioaktiva eller innehåller bränslen som vi absolut inte vill få ut i naturen. Därför är det ofattbart att vi fortfarande sätter vår tillit till kärnkraften som en del av vår elproduktion.

Kärnkraftsförespråkarna talar gärna om nya kraftverk som ska vara större, bättre och säkrare med mera. Den meningen går att skriva på ett annat sätt också: Nya kärnkraftverk kommer innehålla innehålla fler komponenter, ha fler ihopkopplade system och vara fantastiskt komplexa.

Vissa ser det som en positiv sak, jag ser det som en negativ sak. Inte för att jag vill ha mindre komplexa kärnkraftverk, jag vill inte ha dem alls, men jag vill heller inte ha system som är så komplexa att det inte går att överblicka dem på ett vettigt sett.

Problemet är att det finns nämligen alldeles för många Homer Simpsons där ute som jobbar på kärnkraftverk och där de arbetar med nåt litet, för dem oviktigt, system (läs sprinklersystem). Denna person ser kanske inte vikten i att inte lämna skräp efter sig, vilket resulterar i att en dag så fungerar inte systemet (läs sprinklersystemet) som det ska.

Jag har verkligen inte svårt att föreställa mig en sån situation. Har du?

—

Relaterat till den här nyheten kan vi notera att Siemens valt att sluta producera komponenter till kärnkraftsindustrin, vilket går att läsa i DN, SvD, GP, med flera.

När framtidens energiförsörjning diskuteras är det viktigt att tänka på en sak: energikällornas komplexitet. Ju mer komplexa system som krävs för att utvinna energin ur en viss energikälla, desto större...

Dölj modereringspolicyn

Visa modereringspolicyn