X

Vi behöver inte bygga ut vattenkraften för att balansera vindkraften. Punkt.

Einar Fjellman visade prov på att han inte förstått poängen med replikerna han fått från Henric och Eric Birksten angående vindkraften. I lördags kommenterade Einar att

Min insändare handlade om denna oro [utbyggnad av vattenkraften, min anm.] och ingenting i de mångordiga invändingar som framförts av Birksten eller Lassesson tillför något avgörande som förändrar grunderna för den.

Okej, så det Henric skriver i inlägget Svar på tal, Einar Fjellman

Större reglerförmåga bland gamla och nya kraftstationer – dvs vattenkraften kommer att användas som reglerkraft istället för baskraft. Idag används vattenkraften huvudsakligen som baskraft. Detta innebär inte någon utbyggnad av svensk vattenkraft, endast ombyggnad.

gjorde inte att Einar kom på andra tankar? Inte heller Eric Birkstens replik i Hallandsposten

Svenska Kraftnät har aldrig menat att Sverige behöver mer reglerkraft utan talar om ett ”ökat reglerbehov”. Det är en väsentlig skillnad. Det innebär att man behöver reglera mer, inte att det krävs ny kraft. Både vetenskaplig expertis och ansvariga myndigheter menar att Sverige kan integrera stora mängder vindkraft i energimixen. Det har aldrig varit tal om att bygga ut vattenkraften för att göra denna utbyggnad möjlig.

fick Einar att inse att han sitter inne med felaktiga argument? Einar kommenterade även

De fyra återstående stora norrländska älvarna är fredade från utbyggnad genom riksdagsbeslut. Ett statligt affärsverk som Svenska Kraftnät har en självklar skyldighet att i sina rekommendationer till regeringen hålla sig inom de ramar som gällande lag tillåter, såvida inte utredningsuppdraget ger utrymme för annat. Att föreslå utbyggnad av vattenkraften för att kunna lösa framtida reglerbehov av vindkraft hade varit uteslutet utan förankring hos regeringen. Därmed är ju inte sagt att en sådan åtgärd inte skulle vara önskvärd av S. Kraftnät med tanke på deras uppdrag att ansvara för balans i elnätet!

Så ett statligt affärsverk konspirerar för att vilja bygga ut vattenkraften i de fredade älvarna? Valet står alltså mellan att Svenska Kraftnät tror att det går att integrera stora mängder vindkraft i elnätet, eller att de i hemlighet konspirerar för att bygga ut vattenkraften? Chansen för en konspiration är ju rätt stor kan tyckas...

Einar tycker också att

Vi har nu en situation med bestämda planer på en utbyggnad av vindkraften till 30 TWh produktion per år och samtidigt  inga bestämda planer alls på hur behovet av reglerkraft skall tillgodoses. Eftersom Tyskland har visat stort intresse för att importera stora mängder svensk vattenkraft, är det inte orimligt att känna oro för att vi till sist tvingas bygga ut denna kraftkälla om planerna på vindkraftutbyggnaden drivs igenom fullt ut.

Så vi kommer alltså att tvingas bygga ut vattenkraften för att tillgodose Tysklands behov? Där ser man. Vi har dessutom inga planer på hur reglerkraften ska tillgodoses? Där ser man igen.

Mer vindkraft i systemet ökar dess tillförlitlighet

Mer vindkraft i elsystemet ökar vindkraftens kapacatitetskredit (capacity credit). Kapacitetskredit kan förklaras som ett mått på den tid under en viss tidsperiod som vindkraften används istället för andra konventionella energislag. Mer vindkraft i systemet betyder till exempel att mindre vatten-, kol-, olje-, eller gaskraftverk behöver användas för att producera el, vilket höjer vindkraftens kapacitetskredit. Den som vill fördjupa sig i kapacitetskredit kan läsa artikeln "A review of different methodologies used for calculation of wind power capacity credit" av Lennart Söder och Mikael Amelin vid KTH.

I Sverige är det i stora drag vattenkraften som används för att balansera vindkraften, varför mer vindkraft betyder att mindre vattenkraft behöver användas, alternativt att mer el kan exporteras, exempelvis till Tyskland.

Statistik!

Det är enkelt att visa att vi inte behöver bygga ut vattenkraften för att balansera en framtid med 30 TWh el per år i Sverige. Det räcker att gå till Svenska Kraftnäts hemsida och ladda ner lite statistik. Det gjorde jag.

Under 2010 producerade vindkraften 3,5 TWh el. Eftersom vindkraften är intermittent stod vindkraften för allt från 0 till 12 % av den svenska elproduktionen under året. I medel stod vindkraften för 3 % av den svenska produktionen under 2010.

Under januari och februari månad 2010 såg produktionen från vindkraften och vattenkraften ut som i figuren nedan.

Vi kan se att vattenkraften pendlar mellan ett lägstavärde mellan 5000 och 8000 MWh, samt ett högstavärde mellan 10000 och 13000 MWh varje dag. De lägsta värdena uppnås på natten (mellan kl två och tre) och de högsta värdena ligger mitt på dagen. Skillnaden mellan högsta- och lägstavärdena bör i stort sett vara baserade på temperaturen under den aktuella perioden då vi konsumerar mer el en kall dag än en varm dag. Ni kan också se att vi inte använder lika mycket el under helgerna i grafen ovan. (Redan här går det att att se vilken stor potential det finns i att bygga ett smart elnät. Genom att ladda elbilar, köra tvätt- och diskmaskin m.fl på natten, samtidigt som att de då inte körs på dagen, går det att minska fluktuationerna mellan högsta- och lägstavärdena. Dessutom kan en ökad utbyggnad av fjärrvärmenäten, samt konvertering från direktverkande el till värmepumpar, bidra till minskad elkonsumtion för uppvärmning. Men, det kan vi ta upp i ett senare inlägg.)

Framtidsscenario

Då vindkraften producerade 3,5 TWh 2010, gjorde jag ett enkelt scenario för hur Sveriges elproduktion skulle se ut ifall vi redan hade nått målet om 30 TWh vindkraft. Genom att multiplicera produktionen från vindkraften med 9 fick jag att produktionen från vindkraften står för 31,5 TWh. Detta är dock ett förenklat scenario som innebär att den installerade effekten vindkraft kommer att vara nio gånger högre jämfört med 2010 (detta innebär inte nio gånger fler vindkraftverk). Det antas samtidigt att vindkraftverken kommer att vara placerade på ungefär samma platser som idag. Verkligheten kommer dock att se något annorlunda ut då vindkraftverken kommer att spridas mer över landet i den framtida utbyggnaden. Detta får flera positiva effekter, som Henric tidigare har förklarat, vilket leder till att denna räkneövning får antas vara ett försiktigt försök till att förutspå effekterna av vindkraftsexpansionen.

Genom att anta att det endast är vattenkraften (och till viss del import/export) som balanserar vindkraften minskade jag den mängd el som behöver produceras av vattenkraften då vindkraften producerar mer el.

Grafen ovan visar alltså hur januari och februari månad hade sett ut ifall vi hade redan nått målet med vindkraftsutbyggnaden. Här syns det tydligt att de dagar det blåser mycket står vindkraften för en betydande del av elproduktionen. Vissa dagar blåser det till och med så mycket att vattenkraften kan stå nästan helt stilla, eller så kan vi dessa dagar sälja överskottet till Tyskland (då utan att ha byggt ut älvarna, vilket Einar var rädd för).

Kom ihåg att detta var en förenkling av verkligheten. När vi når målet 2020, kommer vindkraften vara utspridd över hela landet vilket kommer göra topparna lägre och dalarna högre i grafen ovan. Detta i sin tur betyder att vattenkraften alltid kommer behövas till en viss del som baskraft, men även till en mycket större del som reglerkraft.

Det är just detta som Svenska Kraftnät har pekat på i sin rapport från 2008 (som Einar själv hänvisade till och förmodligen också har tagit sina feltolkningar ifrån). I den rapporten skriver Svenska Kraftnät att det behövs ett stabilare nät, med större överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige samt över landsgränserna. De pekar också på behovet av ombyggnation av vattenkraften och regelsystemet omkring vattenkraften. För att mitt förenklade scenario ska fungera, så måste dessa förändringar ske. Men det var just det som Svenska Kraftnät pekade på, inte en utbyggnad av vattenkraften.

Vi kan också se ett häftigt resultat av detta enkla scenario. Inte en enda dag behöver vattenkraften producera mer el än idag. Detta syns i grafen nedan.

Det betyder att vindkraften ökar tillgängligheten i nätet, vilket också innebär att vindkraftens kapacitetskredit ökar. Några dagar kommer det då att finnas ett överskott att sälja till Tyskland eller andra länder som vill ha svensk el.

Notera att jag inte gjort några ändringar av elförbrukningen i detta scenario, men vi kan förvänta att elförbrukningen kommer att minska något till 2020 på grund av effektiviseringar, vilket gör att det blir ett än större utrymme sälja el till andra länder. Jag har heller inte räknat med fortsatt utbyggnad av biobränsle, eller andra energislag såsom vågkraft och el från sol. Jag har heller inte räknat med en avveckling av kärnkraften.

Allt som allt visar detta väldigt enkla exempel att dagens produktionskapacitet från vattenkraften endast behöver ändras från att vara baskraft till att fungera som reglerkraft. Ingen utbyggnad av de fredade älvarna kommer att krävas för att tillgodose Sverige med reglerkraft till 30 TWh vindkraft.

Punkt.

---

Nedan kan ni även se hur det skulle se ut under juli och augusti 2010 om vi redan nått målet för vindkraftsutbyggnaden. Även under sommaren skulle det krävas mindre vattenkraft då vindkraften är utbyggd till 30 TWh. Einar kan alltså ta det lugnt och behöver inte oroa sig för någon utbyggnad av vattenkraften. Frågan är dock om han är orolig för utbyggnaden av vindkraften.

Publicerad den 15 augusti, 2011 av Andreas Hanning under kategori(er) Blogg, Förnybart, Mest lästa, Vindkraft, samt under etikett(er), , , , , , , , .

Visa modereringspolicyn