X

GP:s ledarredaktion läser inte sin egen tidning

I dagens GP skriver ledarredaktionen om det tyska beslutet att stänga landets kärnkraftverk. De oroar sig för att stängningen kommer att gå ut över såväl klimatet som elpriset i Sverige:

När Tyskland stänger av kärnkraften kommer det att gå ut över såväl elpriserna, även i Sverige, som klimatet.

Vad är det då som får mig att säga att GP:s ledarredaktion inte läser sin egen tidning? Jo, för lite mer än en vecka sedan hade GP en intervju med Fredrik Hedenus från avdelningen för fysisk resursteori (som jag även skrev om här på Ekologistas) på Chalmers som sa:

Vi har ett handelssystem med utsläppsrätter i EU som sätter ett tak på koldioxidutsläppen. Det innebär att om Tyskland nu stänger ner kärnkraftverk som släpper ut lite koldioxid och ersätter det med annan energi och därmed ökar utsläppen, så måste man inom EU minska ner på något annat. Så länge vi har det här handelssystemet blir förändringen gentemot klimatet förhållandevis neutral.

Jag är alltså inte helt säker på att ledarredaktionen läste den intervjun.

Vidare står det i dagens ledare att:

Det tar tid att bygga vindkraftparker. Det tar tid att bygga ut elnätet. Att den nödvändiga utbyggnaden skulle vara klar till 2030 trodde få. Till 2020 torde den vara både praktiskt och teoretiskt omöjligt. Alternativ 2020 innebär alltså att betydligt mer kol, gas och olja behövs för att ersätta avstängda kärnkraftverk.

Tar det inte tid att bygga nya kolkraftverk? Tar det inte tid att bygga nya kärnkraftverk? Elnätet kommer väl byggas ut ändå för att vi kontinuerligt arbetar med att bygga ett smartare elnät i Europa?

Ledaren tar också upp den så otroligt viktiga (enligt vissa) frågan om svensk baskraft då de tycker att det är omöjligt att stänga den svenska kärnkraften:

Skall vi stänga av kärnkraftverken och klara klimatmålen måste vi ersätta kärnkraftselen med el från andra utsläppsfria kraftverk. Vindkraften kan byggas ut kraftigt, men för ny baskraft är det svårt att se något alternativ till att bygga ut de fredade norrländska älvarna. Vill vi det?

De tycker heller inte om idén att spara på elen:

Men spara då? Visst, ju högre elpris desto större sparsamhet. Den lösningen gillar Miljöpartiet. Men även ett sparsamt land behöver baskraft.

Ett sparsamt land behöver baskraft. De tänkte visst inte på att ifall vi sparar på elen kan den el vi faktiskt producerar som baskraft (de befintliga älvarna) användas till att ersätta kärnkraften. Det finns inget behov att bygga ut några nya älvar, allt som behövs är att vi sparar på elen. Nu råkar det vara så att ett dyrare elpriser hjälper folk att inse att de ska spara.

Ett utdrag från rapporten "Faktaunderlag till Naturskyddsföreningens konferens 'Halva energin - hela välfärden'" från 2008 visar att:

Elanvändningen kan reduceras med 37 procent, värmeanvändningen med 42 procent och olja och andra bränslen med ca 74 procent [till 2030].

Hur gör vi det då?

Om målet med en halverad energianvändning ska uppnås till år 2030 bör 45-55 TWh sänkas med hjälp av styrmedelsåtgärder.

Inom den byggda miljön (som anses ha störst möjligheter att sänka sin energianvändning) förslås:

  • En förstärkt planlagstiftning kan bidra till att skärpa byggregler och styra mot ett energieffektivare byggande.
  • En klimatskatt skulle kunna utformas som en komponent i fastighetsskatten. En byggnads energianvändning skulle här ligga till grund för beskattningsnivån vilket innebär att en mer energieffektiv fastighet betalar en lägre fastighetskatt än en byggnad med hög energiförbrukning.
  • En vidareutveckling av energideklarationerna skulle kunna göra de åtgärder som tas fram i deklarationen tvingande.
  • Ett steg i rätt riktning skulle vara att införa ett konverteringsbidrag då man som fastighetsägare helt eller delvis konverterar bort direktverkande elvärme.

Enkelt, eller hur? Finns viljan så är det enkelt att lösa problemen. Då kan industrin få sin baskraft utan några nya kärnkraftverk eller några nya vattenkraftverk.

Det som krävs är helt enkelt att vi får tänka i nya banor, istället för att fastna i gamla fasta vanor som stavas "baskraft" och "elfabrik". Vi behöver mer energieffektivisering och vi behöver smarta elnät där vi kan använda all intermittent el (från vind-, sol- och vågkraft). Med bakgrund i det tycker jag att Fortum illustrerar framtidstänkandet på ett bra sätt i sin reklamfilm om framtidens elnät.

Publicerad den 7 juni, 2011 av Andreas Hanning under kategori(er) Blogg, Elpriser, Energieffektivisering, Energisystem, Fossila bränslen, Kärnkraft, Miljöpolitik, Vindkraft, samt under etikett(er), , , , , , , , .

Visa modereringspolicyn