X

Uppdaterad: Desinformation om vindkraft, från docent Bertil Persson – del 1

Antivindkraftslobbyn, i form av docent Bertil Persson, har (återigen) skrivit en insändare till Hallandsposten. Den här gången har de verkligen lyckats med rubriken på insändaren ”Desinformation om vindkraft”, för det är nämligen just desinformation som sprids i den insändaren. Det är så pass mycket desinformation att vi har valt att stycka upp det i separata delar. Här kommer första delen där jag analyserar sanningshalten i vad docent Persson har att säga om vid vilka årstider som vindkraften producerar mest el.

För er som undrar så är docent ”en akademisk titel som markerar en högre vetenskaplig kompetens än enbart doktorsexamen” [Wikipedia]. Bertil Persson är tekn dr och docent i byggnadsmaterial, vilket han tydligt visar i sin signatur. Det är alltså några grader högre än vad jag är, som endast är civilingenjör och doktorand, alltså inte ens färdig med min doktorsexamen. Däremot så innebär en docentstitel i byggnadsmaterial inte att man är expert på vindkraft och elsystem. Om jag har några frågor om betong så kanske jag skulle vända mig till Bertil Persson, men inte om vindkraft. Tyvärr så kan jag inte själv skryta med någon titel som visar att jag kan något om vindkraft, så jag gör istället så att jag ger er mitt resonemang och min analys, med en tydlig beskrivning på hur ni själva kan gå tillväga för att återskapa samma analys. Sen kan ni själva avgöra vilket uttalande som ni vill tro på, mitt eller docentens.

Docenten säger

Det är också osant att vindkraften ger mest el på vintern. Vindkraften ger mest el under oktober, november och december, medan den är ungefär lika låg under övriga delar av året, vänligen se en åttaårig analys på www.landskapsskydd.se.

Efter en del letande så listade vi ut att det var den här åttaåriga analysen som Bertil syftade på. I den analysen står det klart och tydligt

Endast hela kalenderår har studerats.

Då kan man ju fråga sig hur han kan dra några slutsatser om separata månader. Förmodligen så hänger det ihop med vad som visas i Bertils figur 1, eftersom det är det enda i hans analys som behandlar separata månader. Men som han själv skriver,

Figur 1 visar effektivitet 2010 för vissa vindkraftverk större än 1,4 MW

så är det endast ett år (2010) som behandlas, inte åtta. Detta kallas ofta för ”cherry picking”, eller att han ”plockar russinen ur kakan”.

Uppdatering: Bertil Persson kontaktade oss och krävde att vi skulle ta bort figuren som tidigare var inklistrad nedan (hänvisad till som Figur 1 ovan). Bertil hävdade att vi använde den utan tillstånd och att det var han som ägde alla rättigheter till den. Då vi inte kände oss alltför intresserade av att initiera en juridisk debatt valde vi att gå Bertil till mötes och ta bort figuren.

Dock gjorde vi en ny figur som kunde ersätta den tidigare. Designen är annorlunda men innehållet är identiskt då figurerna bygger på samma data (kan verifieras vid förfrågan). Vi är glada över att på detta sätt kunna gå Bertil till mötes utan att behöva ändra någon text i vårt publicerade inlägg


Om man istället tittar på alla rapporterade vindkraftverk i Sverige, under en längre period, så får man ett annat resultat. Perioden jag har valt, januari 2002 till juli 2011, är hela den period som presenterades då jag laddade hem filen ”Allmonth.xls” från vindstat.nu. I figuren nedan så ser vi kapacitetsfaktorn för alla rapporterade vindkraftverk i Sverige, månad för månad för varje år och ett månadsmedel för alla åren och ett årsmedel för hela perioden.

Från figuren så framgår tydligt att det är vintermånaderna (november – februari) som, i snitt, ger mest el från vindkraft. Hösten och våren ger lite mindre och sommaren ger minst. Det följer alltså ganska väl med i hur efterfrågan på el i Sverige ser ut idag.

Från figuren så framgår det också att det varierar en hel del från år till år. Januari 2010 har t.ex. betydligt lägre kapacitetsfaktor än januari 2008. Den första månaden, januari 2002, har i figuren en väldigt låg kapacitetsfaktor, vilket förmodligen beror på att det endast var fyra (4) vindkraftverk som rapporterades in den månaden. Om de dessutom inte rapporterade för hela månaden så blir det ett stort fel i beräkningarna.

Variationer i elproduktionen från vindkraft och behovet av reglerkraft har redan diskuterats här, här, här, här, här och här.

För er som är intresserade av min analys, så baseras den på elproduktionsdata från vindstat.nu. Jag laddade hem filen ”Allmonth.xls” 2011-08-29 från deras sida för alla månader. I filen så presenteras elproduktionen från varje vindkraftverk separat, månad för månad. Det finns också med uppgifter på vilken effekt de olika vindkraftverken har. Jag beräknade maximal teoretisk produktion genom att beräkna vilken sammanlagd effekt alla vindkraftverk (som det rapporterats elproduktion från) har tillsammans för en specifik månad, och multiplicerade det med antalet timmar för hela månaden. Därefter så beräknade jag kapacitetsfaktorn på följande sätt

Inte så svårt egentligen. Något som en docent i byggnadsmaterial borde klara av. Tydligen så missade docent Persson att man måste titta på en längre period än bara ett år om man ska göra en ”åttaårig analys”.

Det är sant som Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi, skrev i Eskilstuna-Kuriren

Tyvärr baseras ofta negativa uppfattningar om vindkraft på felaktigheter och direkta osanningar som sprids av vindkraftsmotståndarna.

Publicerad den 31 augusti, 2011 av Henric Lassesson under kategori(er) Blogg, Förnybart, Mest lästa, Svar på tal, Vindkraft, samt under etikett(er), , , , , , , , , .

Visa modereringspolicyn