X

De riktiga sanningarna om vindkraft – hela listan

Den senaste tiden har vi lagt mycket fokus på att upplysa om antivindkraftlobbyns smutsiga metoder och falska argument. Det är värt att poängtera att vår enda koppling till vindkraft är att vi är utbildade inom hållbar utveckling, något som vi också, på olika sätt, arbetar med inom akademin. Det är för oss oacceptabelt att en liten grupp högljudda gaphalsar försöker motverka en dylik utveckling för sina egna egoistiska syftens skull. Därför tar vi nu nästa steg i kampen mot antivindkraftlobbyn.

Syftet med denna artikel är att sakligt och kortfattat bemöta antivindkraftlobbyns argument. Externa referenser och/eller länkar till egna och andras analyser skall tillhandahållas. Vi kommer att uppdatera artikeln allt eftersom vi kommer på fler argument/motargument, hittar fler referenser, lägger till länkar till referenserna (där det inte redan finns) eller om vi gör fler analyser själva.

Många av argumenten, motargumenten och källorna nedan är hämtade från Rolf Peterssons eminenta sammanställning "Påståenden och svar om vindkraft". Då alla källor inte har kontrollerats av oss själva (än) tar vi tacksamt emot kommentarer på eventuella tveksamheter. Tänk dock i så fall på att inkludera referenser som styrker era kommentarer, så att vi kan kontrollera saken själva. Kommentarer utan referenser lämnar vi utan åtgärd.

Så, håll till godo:

Vindkraften ger inga jobb i Sverige

I Sverige arbetar idag drygt 2 000 personer inom vindkraften varav ca 500 projektörer och leverantörer av vindkraftverk och kringutrustning. Ca 1 500 personer i ABB, SKF, Windcast, Quest, EWP, SSAB mfl med tillverkning av lager, växellådor, generatorer, transformatorer, torn, styrningar, gjutgods mm.

En rapport pekar på att ca 12 000 arbetstillfällen kommer att skapas i Sverige vid en utbyggnad av vindkraften till 25 TWh till 2020.

Inom EU sysselsätter vindkraftsindustrin idag ca 192 000 personer. I Danmark sysselsätts ca 24 000 personer inom vindkraften. I Tyskland var år 2002 ca 53 000 personer verksamma inom vindkraft, att jämföra med 30 000 personer inom kärnkraft.

Källor: International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW), German Affiliate; "Jobb i Medvind", Svensk Vindenergi; EWEA-Wind Energy Factsheets

Kommentar: -

Vindkraftverk avger hälsofarligt infraljud

Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa påståenden saknar belägg.

Infraljud finns överallt och kommer från bl. a. skogens rörelser, bilar och allt annat som alstrar ljud. Vindkraftverk har ett infraljud som ligger långt under gränsvärdena redan på 200 m avstånd.

Infraljudnivåerna från moderna vindkraftverk är så låga att de ligger under känseltröskeln, även för människor som är extra känsliga och även i området nära vindkraftverken.

Källor: Karl Bolin et. al. 2011 "Infrasound and low frequency noise from wind turbines: exposure and health effects"Karolinska institutet, Institutet för miljömedicin (IMM), Professor Sten Ljunggren på KTH i Stockholm, Boverket; Elforsk rapport 06-02: "Ljud från vindkraftverk", utredning för Naturvårdsverkets allmänna råd; Egen utredning (Henric)

Kommentar: -

Propellrarna bankar örnar, hökar och glador till köttfärs

Forskning vid bland annat den havsbaserade vindkraftparken Utgrunden I i Kalmarsund visar att fåglarna väjer cirka två kilometer före anläggningen och riskerar då inte att krocka med turbinerna. Man kan säga att till exempel fåglar inte flyger in i vindkraftverk i någon större utsträckning än de flyger in i andra saker som människan byggt, till exempel broar och kraftledningar. I en liknande undersökning på fåglar runt Tåkern blev slutsatsen att ”vindkraftverkens avskräckande effekt på rastande tranor och gäss är svag till måttlig”. Enligt en rapport från Smöla i Nordnorge har stora rovfåglar dödats av vindkraftverk. Det beror på att Smöla är en relativt liten ö med 67 vindkraftverk och ett 60-tal par av havsörn som häckar på marken eftersom det inte finns några träd på ön.

Naturvårdsverkets hållning:

Forskning tyder hittills på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. Fåglar kolliderar som regel inte med verken utan väjer undan i sina flyttvägar. Däremot finns indikationer på att fladdermöss oftare krockar med snurrorna. Ute till havs tyder mycket på att fiskar inte påverkas av vindkraftens ljud och vibrationer. De havsbaserade verkens fundament fungerar dessutom som konstgjorda rev och har sannolikt positiv inverkan på det marina livet. En vindkraftspark till havs kan också bidra till att skapa en skyddszon för fisk och annat djurliv”

Källor:

JP Fågelvind i samarbete med Energimyndigheten: ”Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund”; Tåkerns Fältstation 2005: ”Vindkraftsverks inverkan på rastande gäss och tranors fältval vid Tåkern 2002-2004”; Naturvårdsverket

Kommentar: Även om fågellivet verkar påverkas i väldigt liten grad bör man självklart undvika att bygga vindkraftverk i områden med känsliga fågelpopulationer. Detta gäller dock även för alla andra typer av konstruktioner.

Vindkraftverk producerar el bara 20 % av tiden

Nja, vindkraft producerar el under ca. 90% av årets timmar. Dock är kapacitetsfaktorn mellan 20-40% eftersom genererad elektricitet beror på hur mycket det blåser. Vindkraftverk producerar t.ex. ingen el då det blåser för lite (under 3 m/s), eller för mycket (mer än 25 m/s). Som tur är blåser det som mest gynnsamt under oktober-mars vilket leder till en större elproduktion under vintern, när efterfrågan på elektricitet är som störst.

Ett vindkraftverk har dessutom en tillgänglighet på 97-98 %, dvs det står endast stilla på grund av reparation och fel under 2-3 % av årets timmar. Med andra ord en betydligt högre tillgänglighet än kärnkraft.

Källor: Svensk Energi: Elåret 2010; Egen analys (Henric); Egen analys (Henric); Egen analys (Oskar)

Kommentar: Man kan ju fråga sig varför detta skulle vara relevant. Kapacitetsfaktorn är en förutsättning som vi kan anpassa energisystemet för.

Varför ska vi bygga dyra vindkraftverk när vi har billig kärnkraft?

Det är felaktigt att jämföra befintlig kärnkraft med nybyggd vindkraft. Befintlig vindkraft som funnits 10-15 år och har betalat tillbaka en stor del av investeringen har låga driftkostnader (ca 10 öre/kWh). Nybyggd kärnkraft är mycket dyr att bygga och priset per kilowattimme styrs av hur mycket staten subventionerar och hur lång avskrivningstid och ränta man räknar med. Finlands nya reaktor t.ex. blir försenad minst 5 år och kostnaden har fördubblats mot vad man angav från början. Ny vindkraft har höga investeringskostnader och låga driftkostnader och produktionskostnaden per kWh ligger i nivå med nybyggd kolkraft, biokraft, gaskraft och kärnkraft. Ett vindkraftverk i ett normalbra läge i Sverige producerar el till en kostnad på ca 50-60 öre/kWh med 5 % ränta och 20 års avskrivning.

Dessutom kan kärnkraften, till skillnad från vindkraften, ha stora alternativkostnader (se egna analyser).

Källor: Elforsk, Energimyndigheten, Egen analys (Andreas), Egen analys (Andreas)

Kommentar: -

Vindkraftverk subventioneras kraftigt av staten

Vindkraft subventioneras inte av staten längre förutom till speciella forskningsprojekt. Det sista stödsystemet avslutades under 2005. Förnybar energiproduktion stöds i stället med elcertifikat som svenska elkonsumenter får betala. Berättigade till elcertifikat är bioenergi, småskalig vattenkraft, vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk energi och torv. Som elkonsument betalar man för närvarande ca 6 öre/kWh till elcertifikatsystemet varav ca 75 % går till producenterna. Av det tar biobränslen ca 70 % och vindkraften ca 15 %. Av inbetalade 6 öre/kWh går alltså ca 0,8 öre/kWh till vindkraften.

Källor: Energimyndigheten-Elcertifikat

Kommentar:

Det kommer aldrig att gå att bygga 30 TWh vindkraft i Sverige till 2020

Planeringsmålet på 30 TWh vindkraft till år 2020 innebär inte att det ska byggas 30 TWh till dess. Det innebär att det ska finnas samhällelig beredskap för att kunna bygga 30 TWh vindkraft till år 2020. Det är dock inte alls säkert att det kommer att byggas så mycket. Den verkliga utbyggnaden styrs av elcertifikatsystemets volymbegränsningar. Enligt Energimyndigheten bör det planeras för 20 TWh till land och 10 TWh till havs. Elcertifikatsystemet kommer att förändras under tiden och Energimyndigheten kommer att analysera hur det ska genomföras. Ambitionen är att det nuvarande målet, 17 TWh ny förnybar el till 2016, kommer att höjas till 25 TWh år 2020. Svensk Vindenergis och Energimyndighetens bedömning är att hela ökningen på 8 TWh kommer att bestå av vindkraft. Detta innebär att ca 15 TWh vindkraftsel kommer att byggas på land till 2020. Detta motsvaras av cirka 6 000 MW installerad effekt, drygt dubbelt så mycket som idag (2 834 MW, juli 2011).

Källor: EnergimyndighetenVindstat

Kommentar: Om man nu vill hindra utbyggnaden av vindkraft är det här argumentet förmodligen tämligen kontraproduktivt. Att argumentera i form av "du klarar det aldrig" är bland de mest klassiska knepen som finns för att få någon att visa att det faktiskt går. "Hur svårt kan det vara?" svarar man.

Eftersom vindkraft ger en oregelbunden elproduktion kommer vi behöva allt mer reglerkraft. Detta kan leda till att vi tvingas bygga vattenkraftverk i våra sista orörda norrlandsälvar!

Det är ingen hemlighet att vindkraft, i likhet med många andra energikällor, behöver reglerkraft. Däremot krävs ingen utbyggnad av vattenkraft för att integrera ny vindkraft. Tack vare Sveriges vidsträckta geografi är det dessutom mycket osannolikt att det skulle sluta blåsa samtidigt på alla de ställen där det finns eller kommer att byggas vindkraftverk.

Svenska Kraftnät har aldrig menat att Sverige behöver mer reglerkraft utan talar om ett ”ökat reglerbehov”. Det är en väsentlig skillnad. Det innebär att man behöver reglera mer, inte att det krävs ny kraft. Både vetenskaplig expertis och ansvariga myndigheter menar att Sverige kan integrera stora mängder vindkraft i energimixen. Det har aldrig varit tal om att bygga ut vattenkraften för att göra denna utbyggnad möjlig.

Vår egna analys visar att ingen ny vattenkraft kommer att behövas om vindkraften byggs ut till 30 TWh.

Källor: Svenska KraftnätGöran Sidén, universitetslektor i elkraftteknikEric Birksten, Svensk Vindenergi; Lennart Söder, KTHEgen analys (Andreas); Egen kommentar (Henric)Egen kommentar (Henric igen)

Kommentar: Har varit ett väldigt populärt "argument" den senaste tiden.

Det blinkande ljus som uppstår när solljuset passerar genom vindkraftverkets vingar kan orsaka epilepsi

Skuggan från vindkraftverk blir relativ kort när solen står högt på dagen, den sträcker sig ca. 100-200 meter och på det avståndet finns inga hus. De skuggberäkningar som utförs tar hänsyn till att solen står lågt och då räknas ett värsta fall fram när solen alltid är framme, verket står vinkelrätt mot huset och att verket snurrar. Även ett förväntat värde tas fram där hänsyn tagits till vindriktning och faktiska soltimmar. Myndighetskravet är då att man ska klara max 8 timmar skugga per år vid ett bostadshus. Det finns för övrigt inga som helst belägg för att vindkraftverk skulle ge upphov till epilepsi. Eftersom det finns över 250 000 vindkraftverk i världen så finns det ett stort underlag för att konstatera detta.

Källor: Naturvårdsverket: "Ljud och skuggor"

Kommentar: Det enda som skulle kunna komma i närheten av att stämma med det här påståendet är att blinkande ljus, liknande stroboskop, kan sätta igång anfall hos människor som redan lider av epilepsi. De kan inte orsaka sjukdomen, endast framkalla symtom om man redan har sjukdomen.

- Henric, som själv har epilepsi.

Elen som produceras i vindkraftverken kommer att transporteras i luftledningar vilket innebär 100 m breda ledningsgator i skogen

Nätanslutning av vindkraftverken görs normalt i nedgrävda ledningar. I möjligaste mån gräver eller plöjer man ned ledningar utmed befintliga eller nya vägar till verken. Det är mycket ovanligt med luftledningar till vindkraftverk och förekommer endast i något undantagsfall på kalfjället i Norrland.

Källor: Vattenfall Eldistribution AB

Kommentar: -

Vindkraftverk bidrar enbart med någon ynka procent av Sveriges elproduktion och kan aldrig ersätta kärnkraften

Det är rätt att Sveriges ca 2 150 vindkraftverk idag bidrar med ca 2,5 % av den totala elproduktionen i Sverige (3,5 TWh av totalt 145 TWh). Men det är för att vi varit dåliga med att bygga ut vindkraften. Jämför med Tyskland (som har ca 10 gånger så stor befolkning som Sverige) som på en yta motsvarande Götaland och Svealand ihop, byggt ca 22 000 vindkraftverk med en effekt på ca 27 200 MW. Dessa verk producerar ca 50 TWh el vilket motsvarar ca 90 % av den Svenska kärnkraftsproduktionen. Vindkraftverk producerar idag ca 20 % av Danmarks totala förbrukning.

Även om avståndet till våra grannländer fortfarande är stort så har utvecklingen tagit ordentlig fart under de senaste åren. Under 2010 installerades 574 MW och än så länge i år har det installerats 815 MW. Fortsätter det i samma takt kommer vindkraften snart att bli en viktig komponent i vårt energisystem.

Källor: EWEA, Svensk Energi: "Om Elåret 2009"; Energimyndigheten; Vindstat

Kommentar: Vem har förresten påstått att vi ska ersätta all kärnkraft med vindkraft?

Ett vindkraftverk producerar inte ens den energi som gått åt vid tillverkningen

Ett vindkraftverk i ett normalläge producerar på 3-9 månader den energi som gått åt vid tillverkning. Vid livscykelanalyser av vindkraftverk har konstaterats att energianvändningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning motsvarar ungefär 1 % av verkets totala energiproduktion.

Källor: SOU 1999:75, LCA Vestas V-90, LCA Vestas V-112

Kommentar: -

Vindkraftverk bidrar inte till att miljön förbättras utan tvärtom

Eftersom vindkraftverk utnyttjar energiinnehållet i vinden för att generera elektricitet så orsakas inga utsläpp av växthusgaser eller andra farliga ämnen till mark, luft eller vatten. Inte heller behövs bränsle utvinnas eller transporteras med tankbåtar, pipelines eller långtradare. Inget uttjänt bränsle behöver tas omhand eller slutförvaras. Vinden är en förnybar resurs och den förbrukas därmed inte. El som produceras med vindkraft ersätter till största delen el på marginalen, dvs dansk, tysk och finsk kolkondens enligt en rapport från Energimyndigheten.

Ett 2 MW:s vindkraftverk som producerar 5 GWh per år bidrar därmed till minskade utsläpp av koldioxid med 4 125 ton, brytning av kol med 2 000 ton och utsläpp av kväveoxider och svaveloxider (främst SO2) med ett antal ton per år (förutsatt att det ersätter kolkraft alltså).

Däremot har tillverkningen av vindkraftverken, likt alla andra konstruktioner, en negativ miljöpåverkan. Dessutom kan sällsynta ämnen användas, vilket inte är önskvärt för en komponent i ett hållbart energisystem. Små vindkraftverk kan till exempel behöva neodymmagneter i generatorn för att göra den effektiv i förhållande till sin vikt. Det bör nämnas att detta problem inte är unikt för vindkraft, utan återfinns även hos samtliga icke förnybara energialternativ.

Källor: Energimyndigheten: ”Vindkraftens effekt på omgivningen"

Kommentar: Vi funderar på en egen analys av vilka ämnen som används i konstruktionen av vindkraftverk och om detta skulle kunna vara något att oroa sig för.

Våra fastighetsvärden kommer att minska kraftigt om man bygger vindkraftverk i närheten

ÅF utkom nyligen med en rapport där de slår fast att: ”Priserna på småhus nära vindkraftverk är i regel inte lägre än priserna på andra småhus”. Undersökningen konstaterar, efter att ha studerat cirka 42 000 småhusförsäljningar, att småhus inom fem kilometer från vindkraftverk i genomsnitt har stigit drygt 30 procent mer än riksgenomsnittet.

Skattemyndigheten i Östergötland gjorde för några år sedan bedömningen: ”Med beaktande av att vindkraftverket är beläget 400 meter från bostadshuset anses inte miljökonsekvenserna så påtagliga att det inverkar på fastighetens marknadsvärde”.

Källor: ÅF, Energimyndigheten, Skatteverket i Östergötland

Kommentar: -

I vår kommun behöver vi bara bygga vindkraftverk så det täcker kommunens behov av el och inte mer

På platser där det är bra vindar och för övrigt bra förutsättningar för vindkraft kan och bör man givetvis producera mer el än det som kommunen själva förbrukar. Om man hade resonerat på samma sätt vid Forsmark, Ringhals och Harsprånget osv hade vi inte haft några större vattenkraftverk eller kärnkraftverk utan varje stad och kommun hade bara haft produktion till den egna befolkningen.

Källor: Sunt förnuft...

Kommentar: Se "Källor".

Det är bara stora bolag från utlandet som tjänar pengar på vindkraften

Med lokalt ägande av vindkraftverken stannar vinsterna i kommunen. Ett 2 MW:s verk som producerar 5 GWh per år inbringar med nuvarande elpriser ca 3,5-4 MSEK per år varav det mesta går till banken för att betala amortering och ränta. Efter att driftkostnaderna betalats går resterande vinst till ägarens investering vilket i sin tur ger skatteintäkter till kommunen. Utöver det får markägarna och normalt även de kringboende intäkter i form av arrenden för marken där verket står.

Källor: Rolf Petersson, RPG Vindkraft: "Påståenden och svar"

Kommentar: Andelsägande är dessutom väldigt populärt. Se "Det finns ett stort motstånd mot vindkraft bland allmänheten" längre ner på sidan.

Det kommer att bli ett säkerhetsavstånd till varje vindkraftverk på 400 meter vilket gör att man inte får vistas eller gå i området

Säkerhetsavståndet 400 m från respektive vindkraftverk kommer från ett nu inte längre gällande interndokument från Vestas gällande konstruktions- och servicearbeten för underhållspersonal. I Sverige, eller utomlands finns inga säkerhetsavstånd till vindkraftverk för allmänheten.

Källor: Vestas Northern Europe AB; Nätverket för Vindbruk: ”Vindkraft och säkerhet 2010”

Kommentar: -

Vindkraftverken havererar emellanåt med dunder och brak vilket leder till att propellerbitarna far iväg som skjutna ur en kanon

Ett flertal dödsolyckor har inträffat som kan relateras till vindkraft, men de har i stort sett uteslutande varit arbetsplatsolyckor (i.e. byggarbetare som jobbade med underhåll eller uppbyggnad av kraftverken). Detta kan hända vid vilken byggarbetsplats som helst. Det är visserligen tragiskt och något som man definitivt borde jobba för att undvika, men man kan inte beskylla vindkraften för det. Lika lite som man kan beskylla kärnkraften för personen i Fukushima som blev ihjälklämd av en travers.

Inga av de dödsolyckor som vi har undersökt än så länge har orsakats av tappade vingblad, islossning etc.

Källor: Preliminära resultat från en pågående egen analys.

Kommentar: Återkommer när analysen är klar. Referenser mottages tacksamt.

Vindkraft slår ut miljövänlig vattenkraft

Ett nytt "argument" (åtminstone för oss) som Ulf Lindblom, professor (emeritus) i bergbyggnadsteknik (som inte har särskilt mycket med vindkraft att göra), lade fram i en debattartikel i GP. Han använde sig även av ett flertal andra "argument" som har diskuterats ovan. Ulf hävdar att vattenkraften måste stå tillbaks för vindkraften då den, till skillnad från vattenkraften, måste användas direkt. Detta har lett till att vattenmagasinen nu är toppfyllda och måste nödtappas.

Ulf beskriver en ökning i fyllnadsgrad från 10% till 90%. Vad han menar med detta är oklart. Fyllnadsgraden i de svenska magasinen vid utgången av vecka 38 var drygt 89 procent jämfört med medelvärdet för samma vecka på 81,8 procent för perioden 1950–2008. Orsaken till detta är att det har regnat mycket.

Det finns ingen anledning att beskylla vindkraften för den höga fyllnadsgraden. Vi har alla möjligheter att reagera på allt regnande med att exportera ett eventuellt elöverskott, vilket vi också gör. Sverige har nettoexporterat varenda vecka sedan april.

Fyllnadsgraden hade varit densamma utan vindkraft i energisystemet.

Källor: Svensk energi

Kommentar: Separat inlägg på gång.

Det finns ett stort motstånd mot vindkraft bland allmänheten

Tänkte bemöta detta genom att visa svaren från två färska Sifo-undersökningar.

”Varifrån skulle du helst önska att den elektricitet du köper kommer ifrån?”

  • Vindkraft 34 %
  • Vattenkraft 23 %
  • Solkraft 26 %
  • Kärnkraft 8 %
  • Biokraft 5 %
  • Kolkraft 0 %
  • Gaskraft 1 %
  • Tveksam, vet ej 5 %

”Om det byggs vindkraft i din kommun, skulle du då kunna tänka dig att bli andelsdelägare i vindkraftverken?”

”Ja” 35 %
”Ja, men bara om det sänker min samlade elräkning” 31 %
”Nej” 29 %
”Tveksam/vet ej” 5 %

Vindkraft verkar med andra ord vara den mest populära energikällan. Dessutom kan två tredjedelar tänka sig att äga andelar i vindkraftverk i sin egen kommun. Motståndet utgörs av en högljudd minoritet.

Källor: Vindkraftsnytt, Vindkraftsnytt

Kommentar: Om någon vet vart man kan få tag i de fulla rapporterna så får ni gärna tipsa oss

Vindkraftverk är fula och jag vill inte ha dem i min närhet

Vissa tycker helt enkelt det - det är en rent subjektiv åsikt.

Källor: -

Kommentar: Det enda argumentet vi har kunnat hitta som vi accepterar. Vi håller inte med och tycker att det är väldigt egoistiskt att använda det som argument emot vindkraft. Det går dock inte att säga: "Nej, du tycker inte alls att de är fula".

---

Uppdaterad 2012-01-05: Föreningen Svenskt Landskapsskydd klagar lite på vindkraften, så vi länkade till deras nyhet för att sprida de riktiga sanningarna...

Publicerad den 6 oktober, 2011 av Oskar Englund under kategori(er) Blogg, Energisystem, Förnybart, Mest lästa, Vindkraft, samt under etikett(er), , , , , , , .

Visa modereringspolicyn