X

Ekologistas firar 1 år!

Den 21 januari 2011 slog Ekologistas upp sina dörrar för första gången. Från start ville vi bidra till en mer faktabaserad debatt kring vår tids stora ödesfrågor: energiförsörjning, klimat, transport, köttproduktionens påverkan på miljön och hållbar utveckling i allmänhet. Vi (Oskar Englund och Andreas Hanning) hade långt innan vi startade Ekologistas läst artiklar och insändare i diverse tidningar och i vissa fall spenderat långa tider med att svara på kommentarer i kommentarsfälten för att försöka förklara vad vi anser är vetenskapliga fakta och bevisade samband då vetenskapliga fakta ofta lyser med sin frånvaro i tidningarnas kommentarsfält. Vår frustration med dessa kommentarsfält går att summera med bilden nedan:

What do you want me to do? LEAVE? Then they'll keep being wrong!

What do you want me to do? LEAVE? Then they'll keep being wrong!

Denna frustration mynnade ut i Ekologistas där vi under det senaste året har publicerat 86 inlägg inom kategorier från förnybar energi till kärnkraft, vidare till köttproduktionens påverkan på miljö och klimat.

Eftersom vi har skrivit så mycket under året tänkte vi här ge er en sammanfattning av de viktigaste inläggen vi skrivit och vilken påverkan de har haft.

Vindkraften och dess motståndare

Det första inlägget som skrevs på Ekologistas var en sågning av Svenskt Landskapsskydds frontperson Jonny Fagerström. Inlägget döptes till "Vem är mest trovärdig, professorn i elektiska energisystem eller överstelöjtnanten?" och var ett kort inlägg där vi ifrågasatte hur överstelöjtnanten Jonny Fagerström trodde att han kunde mer om vindkraft än en professor på KTH. Jonny hade själv uttryck att det var enkelt att räkna ut vad vindkraften skulle kosta samhället och han konstaterade att "att summera allt detta till 300 miljarder kronor år 2035 är alltså bara matematik".

Det kommenterade vi med:

Enkel matematik är en sak, men det krävs nog lite mer än enkel matematik för att förstå hur det här fungerar.

Under året har vi haft flera duster med antivindkraftslobbyn och lärt oss mycket om hur de fungerar. En av antivindkraftslobbyns viktigaste metoder är att helt enkelt hitta på siffror och ljuga ihop "fakta". Så länge de upprepar sina siffror tillräckligt ofta och skickar in tillräckligt många insändare till tidningar så blir de mer eller mindre sanning för de personer som inte klarar av att göra en egen analys av läget (vilket inte ens antivindkraftslobbyn klarar av) så det är en stor mängd människor som kan bli lurade av denna usla men effektiva taktik.

Vi bemötte denna taktik både med att påpeka hur deras taktik fungerar och genom att förklara för dem att deras argument inte håller och att de tolkar rapporter genom att plocka russinen ur kakan. Ett annat exempel på att hitta på siffror och att tolka statistik helt felaktigt för att tjäna sina egna syften stod Bertil Persson för i sin "åttaåriga analys av vindkraften" som han refererade till i en insändare i Hallandsposten. Vi kunde med enkelhet visa att Bertil inte på långa vägar gjort någon "åttaårig analys" utan enbart hade valt ut ett år och några få vindkraftverk och sedan gjort en helt ovetenskaplig analys som han ansåg var en statistisk analys.

Eftersom det fanns så många påhittade siffror och felaktigheter i debatten kring vindkraften skrev vi ett av våra absolut längsta inlägg för att reda ut de missuppfattningar som finns kring vindkraften i inlägget "De riktiga sanningarna om vindkraft - hela listan". Tills idag har det inlägget varit vårt mest besökta inlägg! Henric Lassesson som kom in i Ekologistas-gemenskapen ungefär 2½ månad efter starten hittade även ett ämne som krävde en särskild analys och det var vindkraftssyndromet. Vi kunde visa att vindkraftssyndrom inte alls har något med vindkraften som teknik att göra, utan enbart beror på inställningen som de personer som lider av vindkraftssyndrom uppvisar, samtidigt som vi lanserade det nya syndromet "förskolesyndrom":

Min egen tolkning av det hela är att Pierpoint har hittat ett gäng vindkraftshatare, som är extremt irriterade över de vindkraftverk som står i närheten av deras bostäder. De lider därför av stress och har fått stressymptom, som har ingenting att göra med infraljudet från vindkraftverken. Om Pierpoint, eller någon annan, hade gjort en precis likadan studie, fast med utgångspunkt bland folk som tror att de lider av en närliggande förskola så skulle vi få ett liknande resultat. Skillnaden skulle vara att studien baseras istället på folk som hatar barn och vi skulle ha något som kallas ”förskolesyndrom” istället, vilket skulle ha i stort sett samma symptom men en annan orsak.

Det där med att hitta på siffror ledde till att vi tillsammans med Supermiljöbloggen lyckades såga tankesmedjan Timbro då de släppte en "rapport" om vindkraft där en av siffrorna för vindkraftens kostnad var just Jonnys påhittade 300 miljarder som vi bemött i vårt allra första inlägg. Det gjorde inte saken bättre att rapportförfattaren Per Nilsson inte kunde räkna... #Timbrogate föddes samma sekund som rapporten presenterades, samtidigt som vår och Supermiljöbloggens gemensamma replik i SvD Brännpunkt sågade rapporten vid fotknölarna.

Felaktigheter i tidningar och rapporter

Vindkraften har tagit upp en stor del av årets arbete, men vi har även tagit oss an alla de felaktigheter som olika tidningar har lyckats med att publicera. En vecka efter starten hittade vi en klassisk artikel i Aftonbladet där vi konstaterade att de hade lagt ner mycket möda och besvär för att läsa en rapport, för att sedan aktivt komma fram till felaktiga slutsater:

Att jag säger att han har lagt ned en hel del möda beror på att rapporten (som jag har läst) är okristligt lång och relativt ostrukturerad /.../ Dessutom måste man leta fram och läsa igenom rättelsedokumentet för att få den siffra som Fredrik presenterar. Ambitiöst av herr Rundkvist att lägga ned så mycket tid på att läsa en statlig rapport men det gör övertrampet än mer allvarligt, då det utesluter att det kan vara ett misstag.

Vi konstaterade med vårt inlägg att:

Med andra ord publicerar Aftonbladet, Sveriges mest lästa tidning, en artikel som medvetet förvanskat resultat från en statlig rapport, till syfte att förvilla läsarna.

Vi hittade även exempel på hur tidningen Miljöaktuellt jämförde ojämförliga resultat från en studie och samtidigt visade prov på usel kunskap om miljömärkningar.

Så med detta vill jag rikta lite välförtjänt kritik mot Miljöaktuellt (i övrigt en väldigt trevlig tidning) som okritiskt publicerar hyfsat skumma resultat som kan påverka de svenska konsumenternas uppfattning om hur välkända de olika miljömärkningarna är.

Miljöaktuellt fick ytterligare kritik då de fortsatte att tolka rapporter på sitt eget lilla sätt igen. Med inlägget "Nej Miljöaktuellt, kol är inte bättre än biomassa!" (som för övrigt var Henrics första inlägg på Ekologistas) förklarade vi för dem att:

Min uppfattning är att om man är ”ledande” inom ”hållbar utveckling” så borde man ha bättre koll på läget än att man tolkar en sådan här studie som att ”kol är bättre än biomassa”. Om man beskriver sitt eget arbete som att ”granska och analysera” och ”ställa tuffa frågor” så borde man åtminstone bemöda sig med att ta en snabb titt på Manomets hemsida och se vad de själva har att säga om sin egen studie. Om man dessutom har som mission att ”hjälpa svenska beslutsfattare och proffs att ha koll” så borde man inte skriva en så här vilseledande artikel.

En annan publikation som vi kom över under året var BP:s årsrapport som hade minst sagt en riktigt komisk miss. Detta inlägg var ett av våra mest uppskattade inlägg på Twitter då det trendade enormt och även om inlägget var skrivet på svenska så var det uppenbart för en internationell publik vad inlägget handlade om. Ifall du inte läst inlägget tidigare måste du göra det nu. Bered dig på att scrolla ett tag...

2011 års epic fail, kärnkraften

Jordbävning, tsunami och efterföljande kärnkraftskatastrof gjorde att vi satt som klistrade vid nyheterna för att följa händelseförloppet när katastrofen i Japan utspelade sig. Eftersom vi sedan studietiden på Chalmers har flera japanska kompisar var det svårt att få till nåt objektivt att skriva om katastrofen och vi var mest upptagna med att tänka på våra kompisars säkerhet:

För precis ett år sedan gick jag runt i Tokyo med mina vänner och njöt av vårsolen, vilket jag kan tänka mig inte är lika lätt att göra nu. Därför har jag helt enkelt inte varit sugen på att skriva nåt på bloggen, eftersom jag mest tänkt på vad som händer hos mina kompisar.

Men den 13 mars (två dagar efter olyckan) lyssnade vi till professorn Christian Ekberg på Chalmers säga att det är helt ok att ha kärnkraft i länder som ofta får jordbävningar när han sa  "Ja, varför inte? Containment håller ju för jordbävningar tydligen".

Den kommentaren gick vi i taket av:

What!? Jo, containment (reaktorinneslutningen) höll så vitt vi vet för jordbävningen, men tsunamin då? Var tsunamin en fristående, helt random, naturkatastrof som uppstod helt av sig själv? Jag kan inte riktigt förstå hur man kan säga att det är lugnt att ha reaktorer i ett jordbävningsdrabbat område om de nu kan totalhaverera av jordbävningseffekter.

Det gjorde att Chalmers alumniblogg skrev om oss i sitt inlägg "Chalmersforskare i ny blogg: Enkelriktat om kärnkraft i Vetenskapsradion"  och konstaterade att "Ekologistas har granskat några av professorernas uttalanden i programmet, och är bland annat kritiska till att Christian Ekberg säger att inneslutningarna i det japanska kärnkraftverket 'håller för jordbävningar, tydligen'".

Vi fortsatte följa katastrofen i Japan och när myndigheterna i Japan utfärdade order som säkerhetsavstånd kring reaktorerna gjorde vi en egen karta för att visa hur stora dessa områden var i ett svenskt perspektiv.


Visa Säkerhetszoner kring svenska kärnkraftverk på en större karta

Även detta inlägg togs upp av Chalmers alumniblogg som döpte vårt inlägg till "Ekologistas mardrömsscenario för Västsverige".

Köttproduktionens påverkan på miljö och klimat är alldeles för stor!

Vi har också fått se prov på att det kan vara svårt att förstå vilken påverkan på miljön och klimatet som vår köttkonsumtion (animalieproduktskonsumtion för att vara mer korrekt) har. I mars läste vi en insändare i Metro som vi kommenterade med

[skribenten] hävdade i en färgsprakande insändare att en vegetarisk livsstil minsann inte är hållbar i längden.

Vi förklarade på ett lika färgsprakande sätt att

Och inte ens är det så fint ordnat att allt som djuren äter blir till kött i slutändan. Nope, det mesta av det som djuren stoppar i sig blir till värmeenergi, som ju tyvärr inte är ätbart. Det krävs en herrejössesmassa spannmål för att vi ska få smaska på en 150-grammare från Sibylla.

Vi följde upp med inlägg där vi förespråkade en allmän köttskatt för att höja priset på allt kött, kopplat med ett köttskatteavdrag för att kunna stödja ekologisk köttproduktion. Vi skickade till och med vårt förslag till landsbygdsminister Eskil Erlandsson, men han har fortfarande inte bemödat sig att svara... Vi tog oss även an den omdiskuterade dieten LCHF (Low Carb High Fat) då den förespråkar en köttkonsumtion som är allt annat än acceptabel i ett hållbart samhälle.

Inlägget om LCHF gjorde även att vi blev inbjudna att delta i premiäravsnittet av SVT Debatt (som sändes torsdagen den 19/1) där LCHF-dieten skulle debatteras. Debatten som följde under eftersnacket visade på att det finns ordentliga kunskapsgap hos vissa personer som förespråkar LCHF och det ledde till att vi kände oss tvungna att återigen förklara vilken negativ inverkan köttproduktion har på miljön. Under eftersnacket på SVT Debatt så råkade vi också träffa två personer som tror på allsköns olika konspirationsteorier och den äldre herren som ni ser i slutet av inslaget myntade det oslagbara citatet "Vi tror inte på några sådana där miljöteorier. Det är inte något som påverkar oss." Att förklara för en sådan person att hans köttätande skadar miljön var minst sagt svårt... Vi hoppas i alla fall att Katrin Zytomierska lägger till ett kapitel om olika typer av kött i sin nästa bok om LCHF och i det kapitlet får hon gärna inkludera fisk också.

För övrigt har det varit kul att följa diskussionen som följt efter SVT Debatt och särskilt intressant har det varit att följa debatten i kommentarsfältet på Katrin Zytomierskas blogg (här och här).

Vi ser nu fram emot ett nytt år med ännu större utmaningar att ta oss an! Vi är otroligt tacksamma över alla ni som följer oss (och orkar läsa alla våra långa inlägg)! Tillsammans kan vi förändra världen! Och ifall ni inte gör det innan, följ oss gärna på Facebook, Twitter och med vårt rss-flöde!

Publicerad den 22 januari, 2012 av Redaktionen under kategori(er) Blogg, Blogginfo, Lättsamt, Mest lästa, samt under etikett(er).

Visa modereringspolicyn