X

Fel fokus på sopgranskning i svt

Äntligen snackas det sopor och avfall i det här landet. För er som undrar varför jag är så glad för detta så kan jag meddela att jag är något av en avfallsnörd. Jag forskar (doktorerar) inom ämnet och fokuserar just på aska från avfallsförbränning. Jag tackar Sveriges television och deras sopgranskning för detta diskussionsämne, men det är ändå en del i granskningen som jag inte håller med om. Den bild som än så länge har förmedlats via SVT är att det skulle vara fel att bränna avfall och framförallt att det skulle vara fel att importera avfall från utlandet för att bränna i Sverige. De grävande journalisterna har verkligen ansträngt sig för att identifiera problem som pekar i den riktningen, men jag vill ändå säga att slutsatsen är fel.

Förbränning av avfall

Sverige har ett väl fungerande system för källsortering. Det skulle kunna vara bättre, men det blir alltid någon del som inte blir sorterad, antingen för att folk är lata eller helt enkelt för att just den typen av avfall inte lämpar sig för återvinning eller att det avfallet inte ingår i källsorteringssystemet. Självklart ska vi sträva efter en högre grad av återvinning, återanvändning och framförallt undvikande av avfall, men faktum kvarstår att det alltid kommer att bli någon del kvar, så kallat restavfall. Detta restavfall, som till stor del består av organiskt material, kommer att förmultna och ge upphov till bl.a. metanutsläpp om det läggs på deponi. Det innehåller även en del gifter som kan förstöras genom att förbrännas. Den lämpligaste hanteringen av restavfallet är alltså att förbränna det. Självklart ska förbränningen inte leda till mer eller värre utsläpp än vad deponin skulle ha gjort och det är därför vi i Sverige har ett strikt regelverk för hur avfallsförbränning ska gå till. De farligheter som finns i avfallet ska antingen brinna upp eller fångas in i reningssystemet. Det är därför utsläppen har minskat trots att förbränningen har ökat.

Import av avfall

Sverige har ett väl utbyggt fjärrvärmesystem och ett nordiskt klimat som möjliggör att vi kan ta tillvara en betydligt större del av energin i avfallet än vad t.ex. länder i Sydeuropa kan. Sverige har dessutom ett väl utbyggt nätverk av förbränningsanläggningar som får och kan bränna avfall, vilket många andra länder i Europa saknar. Det är till och med så att Sverige har en högre kapacitet av förbränningsanläggningar än vad vi kan mata med vårt eget restavfall. Varför skulle vi i så fall inte passa på att importera avfall från andra länder? Vi har kapacitet och möjlighet att här ta hand om avfallet på ett bättre sätt än vad det hade tagits hand om i sitt ursprungsland. De totala utsläppen minskar och vi tjänar en slant på affären. För er som vill fördjupa er lite på området så finns här en forskningsrapport på ämnet, där syftet med projektet var att "skapa ett förbättrat underlag för beslut och kommunikation om import av avfallsbränsle, samt att studera importens förutsättningar, möjligheter och hinder". Mitt råd till eventuella reportrar från SVT eller annan media är att kolla igenom åtminstone de tio slutsatserna från studien som presenteras precis i början av rapporten.

En tuff debatt?

I ett av inslagen som än så länge har sänts i SVTs sopgranskning var det en "tuff debatt" mellan Weine Wiqvist från branschorganisationen Avfall Sverige och Anders Wijkman, ordförande i regeringens miljömålsberedning. Jag satte här "tuff debatt" inom citationstecken eftersom jag själv inte tyckte att det var en särskilt tuff debatt. De sa ju i stort sett samma sak båda två. De var bara inte helt överens om vem av dem som hade rätt, eftersom de hade rätt båda två. De sa nämligen att deponering bör undvikas, återvinningsgraden ska öka och kontrollerna måste skärpas. Mina kommentarer till detta är följande:

  • Deponering bör undvikas. Precis som jag nämnde ovan så innebär deponering mer utsläpp än förbränning. Organiskt material i soporna förmultnar och bildar metan (en stark växthusgas). Smittor och organiska gifter förstörs vid förbränning. Volymen och vikten av avfallet minskar vid förbränning vilket leder till minskad markanvändning vid slutförvaringen, deponin. Energiåtervinningen ersätter till viss del fossil kraft och minskar alltså även utsläppen från det.
  • Återvinningsgraden ska öka. Återvinning är i stort sett alltid bättre än förbränning. Mer resurser kan sparas genom att använda dem igen och återvinningen sparar oftast mer energi än vad man hade kunnat få ut genom att förbränna materialet. Kan man komma ännu längre upp på avfallstrappan genom att t.ex. återanvända eller minimera avfallet så är det självklart ännu bättre. Tveksamheter uppstår när det handlar om smittsamt eller giftigt avfall, som jag nämnde tidigare. Problemet med det internationella avfallet är dock att ingen vill ta in osorterat avfall till Sverige för att sortera det här innan det skickas till materialåtervinning. Sorteringen måste ske i landet där avfallet uppstod, eller så krävs det att svenska återvinningsföretag får bra mycket bättre betalt för avfallet än vad förbränningsanläggningarna får. Som jag sa ovan så har vi en överkapacitet på förbränningsanläggningar i Sverige. En ökning av återvinningsgraden av svenskt avfall vore lämpligt, men det kommer också leda till ännu mer överkapacitet som i sin tur leder till att det lönar sig att importera ännu mer avfall. Så länge det finns brännbart avfall inom Europa som annars hade lagts på deponi så är det lämpligt att bränna det i Sverige istället.
  • Kontrollerna måste skärpas. Som det illustrerats av SVT i den här granskningen så finns det en del exempel där det inte går helt rätt till. Så ska det inte vara, men lösningen på det problemet är inte att sluta importera avfall som förbränns i Sverige. Lösningen är snarare att kontrollerna och regelverket skärps. Självklart kan även tekniken utvecklas, men det behöver vi inte gå in på just nu. Det kommer mer om det vid ett senare tillfälle.

En liten fotnot är att det kanske inte heller har varit riktigt så allvarligt som SVT framställt i riktigt alla fallen. Lidköpings kommun har t.ex. förtydligat en del om askan som de hade lagt på deponi och förutom att de faktiskt har haft tillåtelse att lägga askan på deponin så verkar det som om SVTs mätresultat till viss del beror på bristfällig mätteknik. Så vitt jag kan förstå så har de tagit sitt prov på en vattensamling som finns inom deponiområdet och samlas upp för ytterligare rening innan det släpps ut. Huvudfrågan är ju inte hur skitigt det är inne på deponin utan hur mycket av skiten som släpps ut.

Publicerad den 15 juni, 2015 av Henric Lassesson under kategori(er) Avfallshantering, Blogg, samt under etikett(er), , , , , , , , , , , , .

Visa modereringspolicyn



  • Göran Skoglund

    Tack för en mycket välbehövlig nyansering av ett angeläget ämne!